Inför LO-kongressen i juni nästa år har Kommunals förbundsstyrelse behandlat motioner från avdelningarna.
En av motionerna, från Kommunal Norrbotten, vill att LO kräver att strejkrätten ska vara kvar i dess nuvarande form.
I ett utlåtande över denna säger styrelsen att det inte kan uteslutas att förändringar behöver göras, och därför uppmanar förbundet LO att inte binda upp sig. I en kommentar till detta säger Kommunals avtalssekreterare Håkan Pettersson till Kommunalarbetaren:
– Vår uppfattning är att strejkrätten inte ska försämras. Om vi kan tänka oss att ändra förhandlingsreglerna vill jag inte svara på. Jag vill ta ett steg i taget och se om det finns förutsättningar att föra samtal med arbetsgivarna om ett nytt avtal.
Han avvisar samtidigt kritiken om att skrivelsen är öppnare för försämring än vad LO anser.
Med den senaste avtalsrörelsen i minnet så kan det vara värt att ifrågasätta. Den svenska avtalsrörelsen i år innehöll historiskt få strejkdagar, trots flertalet varsel. Kommunal å sin sida ansåg det inte ens vara nödvändigt att på något avtalsområde lägga varsel om stridsåtgärder.
Förra årets massiva protester mot till exempel a-kassenedskärningarna gavs kalla handen från Kommunals sida, och under 2007 har man aktivt motsatt sig protester. Två exempel på detta är avtalsmanifestationerna som dök upp på olika orter i våras och Septemberalliansens demonstrationer den 18 september.
Orden ekar tomma
Orden ekar med andra ord tomma. Frågan alla bör ställa sig är varför man ens är öppna för diskussioner med SN i frågan?Borde inte Kommunal och samtliga LO-förbund göra gemensam sak, ingå i en enad front och kraftigt ta avstånd från alla försök ifrån arbetsgivarsidan att kompromissa bort de rättigheter som ett sekel av facklig arbetarkamp har resulterat i?
När moderaterna kallar sig det nya arbetarpartiet och socialdemokraterna med samarbetspartier står närmare en nyliberal politik än någonsin tidigare, är det fackföreningarnas ansvar att stå upp för arbetarnas rättigheter, och det görs inte genom vaga formuleringar och otydlig taktik.
Vad som krävs nu är aktiva medlemmar och ett ökat tryck på fackledningarna. Varje gång en enskild medlem eller en fackklubb tar ett initiativ till kamp mot högerregeringen krävs det att andra stödjer dem.
Kämpande och demokratiska fack
Så fort högersocialdemokraterna inom LO och Kommunal försöker slå ner på gräsrotsinitiativ måste det till solidaritet bland dem som verkligen bygger facket, arbetarna. Det är av yttersta vikt att debatten om större intern demokrati inom fackföreningsrörelsen kommer upp på agendan.Rättvisepartiet Socialisterna och dess fackliga aktivister kämpar för demokratiska fackföreningar. Vi säger nej till pampvälde – ombudsmännen ska inte tjäna mer än dem som de representerar. För att stärka engagemanget bland medlemmarna krävs det rätt till lokala strejkvarsel, och att alla avtal ska ut på omröstning.
Fackföreningar måste förbereda för strid.
Tafsa inte på strejkrätten!
Stefan Berg