
Oljebolaget vars inhyrda plattform exploderade är som bekant BP. Styrelseordförande för BP är Carl-Henric Svanberg, och ordförande var han även när olyckan ägde rum. Den 19 april i år ställde han upp i en intervju för Svenska Dagbladet. Vi var många som läste och många som höjde på ögonbrynen när Carl-Henric med känsla försökte återupprätta sitt eget och BP:s
ansikte, och misslyckades totalt.
Det mest häpnansväckande uttalandet var när Svanberg brutalt bagatelliserade den globala uppvärmingen:
– De flesta är nog överens om att världen kan tåla ett par graders uppvärmning, sedan får vi större effekter. Dessutom handlar det inte om att sluta med fossila bränslen utan att hitta rätt balans, sa han.
Man kan ju tycka att styrelseordföranden för bolaget som orsakade det största oavsiktliga marina oljeutsläppet genom tiderna som har haft katastrofala konsekvenser för människor såväl som djur ska vara lite mer ödmjuk inför klimatet. Vad gäller ”ett par grader” är Svanberg helt ute och cyklar. En uppvärmning med bara tre grader skulle försätta hela öriken under havsytan, som Åsa Romson (MP) påpekar i sitt svar till Svanberg i Svenska Dagbladet den 20 april.
Att han sedan säger att man ska “hitta rätt balans” med fossila bränslen klargör bara att det inte finns på kartan att BP på något sätt skulle se över alternativen eller börja tänka “klimatsmart”. Surprise, surprise!
Frågan ”Är Svanberg genuint ond?” blommar sedan upp i mitt huvud när jag läser om vad han har att säga om revolutionerna i Nordafrika och Mellanöstern. Enligt Svenska Dagbladet har BP 13-14 procent av sin utvinning i Nordafrika och Mellanöstern. Mest beroende är bolaget av Ryssland. Han erkänner i intervjun att ”oljejättarna föredrar stabilitet”, med andra ord förtryck och diktatur, som det ser ut i dagsläget. Han menar att oroliga situationer ur deras synvinkel aldrig är bra. Ett folk som kämpar mot några av världens mest brutala diktaturer kan ju faktiskt påverka BP:s vinstsiffror.
BP skulle precis börja borra i Libyen när protesterna mot Gaddafi bröt ut. BP fick genast avbryta sin borrning och evakuera alla arbetare. Libyen sägs sitta på Nordafrikas största
oljereserver så det finns ett stort intresse för landet. Även om Svanberg säger att det skulle vara något positivt om oron i Libyen skulle leda till en demokratisering vägrar han att svara på frågan om Gaddafi ska bort. ”Det är för känsligt”, menar han, medan jag och många andra skulle mena på att ett störtande av Gaddafi är en av själva grundpelarna för en demokratisering i Libyen.
Redan idag ser vi konsekvenser av utsläppen. Smältande glaciärer, stigande havsnivå, översvämningar, torka etc. Flera djurarter är utrotningshotade som en direkt effekt av klimatförändringen och redan nu ser vi klimatflyktingar, något som utan tvekan kommer att öka i takt med temperaturen.
Klimatkrisen ligger på storföretagarnas, oljejättarnas och kapitalisternas samvete, om det nu finns ett sådant. Men i sann BP-anda vill Svanberg tona ner omfattningen av klimatförändringen. Tony Hayward, VD för BP vid tiden av oljefiaskot, kallade först läckan för “pytteliten”. Jag tror mig se en trend bildas.
//Anna Löfgren
RS Tensta