Sverige är en av världens tio största vapenexportörer, en av de fem största om vi räknar per person.
Enligt svensk lag är det förbjudet att exportera till länder som kränker mänskliga rättigheter eller befinner sig i krig. Den lagen bryts systematiskt.
Några av de krig svenska vapen använts i är i Burma, Sri Lanka, Indonesien och de används just nu av USA:s trupper i Irak och Afghanistan. I Sri Lanka kulminerade ett av världens längsta inbördeskrig i våras med en massaker på tamilsk civilbefolkning som ackompanjerades av mord på regimkritiker och journalister. Svenska politiker har hållit väldigt tyst i den frågan och förklaringen till det ligger säkert just i de svenska vinstintressena. I Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Pakistan används svenska vapen för att kränka mänskliga rättigheter och upprätthålla diktaturer.
Ett av de krigsmateriel som exporteras är flechetteammunition, en granat som vid explosionen sprider tusentals små metallpilar.
Riksdagspartierna är med på noterna. Det politiskt tillsatta Exportkontrollrådet (ERK) har tillgång till information från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) i alla ärenden.
ISP godkände år 2008 export av krigsmateriel i 658 fall. I ERK finns medlemmar från alla riksdagspartier. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har kritiserat vapenexporten, men den förra S-regeringen gjorde inte heller något för att sätta stopp för den, utan vapenexporten fortsatte att öka.
Samtidigt som svenska företag tjänar grova pengar på att exportera vapen till länder som befinner sig i krig och länder som kränker mänskliga rättigheter, utvisar Sverige människor till dessa länder. Vi kan inte lita på att politikerna ska stoppa vapenexporten.
Vad som däremot kan göra skillnad är stora protester och om arbetare skulle vägra exportera vapnen.
Karin Wallmark