Sverige 2014: Klyftorna ökar – motsättningarna skärps

2013-12-20 10:04:04

foto: Natalia Medina
Tusentals demonstrerade den 21 september mot riskkapitalbolagens plundring av den gemensamma värfärden. Kampen behöver fortsätta under 2014.

Fattiga och rika
På ena sidan: aktieutdelningen slår rekord när nästan 240 miljarder kronor delas ut.
På andra sidan: 18 procent i Sverige är i riskzonen för fattigdom. Det är 300 000 fler än för fem år sedan, enligt EU.
Baklängesrevolutionen fortsätter och är ett resultat av en medveten politik. Offentlig sektor plundras, liksom alla som har lägst inkomster: arbetslösa, sjuka, pensionärer, de som har försörjningsstöd och flyktingar.
Den krympande grupp som har fasta jobb har kunnat hålla uppe konsumtionen med hjälp av sänkta skatter och ökade lån, ofta baserade på ökade bostadspriser.
Krisen i Europa visar hur de allt större krediterna skapar en ohållbar bubbla. När denna spricker rasar stora grupper av vanliga löntagare ner i fattigdom.
I grunden finns en instabil kapitalistisk ekonomi. Uppgången efter krisen 2008-09 är bräcklig. Nu sjunker industriproduktionen igen, med fem procent i oktober jämfört med samma månad 2012.
År 2013 gav flera exempel på vad denna motsättning leder till. Upploppen i Stockholms förorter i maj, skottlossningar med flera mord på öppen gata i Göteborg, skandalerna med FAS 3 och ”coachning” på arbetsförmedlingen, strider mellan Skatteverket och miljardärer om skattefusk o s v.
Rättvisepartiet Socialisterna ­pekar ut det kapitalistiska systemet och dess politiker som ansvariga. Vi visar också att motståndet måste organiseras underifrån och att fackföreningarna måste organisera för att ta strid mot klyftorna.
Inga förbättringar eller positiva reformer kommer av sig själva. Vad det handlar om är att visa styrkan hos miljontals löntagare och de 99 procent av befolkningen som är förlorare i kapitalismens kris och globa­lisering.

Riskkapitalister och opinionen
Här står en liten parasitär grupp av kapitalister mot de stora behoven inom omsorgen, vården och skolan. Det råder ingen tvekan om opinionen mot privata vinster i välfärden. Samma sak sker inom kollektivtrafiken, där bolagen bjuder under varandra med flera miljarder, försämrar villko­ren för anställda och resenärer samtidigt som de gör stora vinster.
Till och med Anders Borg och Jan Björklund har tvingats säga att riskkapitalisterna är för kortsiktiga. Men med hjälp av Socialdemokraterna tänker högerpartierna inte riva upp det system som har skapat miljardvinsterna.
År 2013 erbjöd massor av nya skandaler. JB Education gick i konkurs, på det Wallenbergägda äldrebo­ndet i Huddinge hölls en man inlåst, det privatiserade Arlanda Express-tåget ger 2 miljarder kronor i vinst till ett riskkapitalbolag i Australien o s v.
År 2013 bjöd också på motstånd. Bussförarna strejkade en vecka i ­juni, mot försämrade villkor vid upphand­ling. Dessförinnan hade Kommunals kongress kört över ledningen och att non-profit ska gälla i välfärden. Seko inom skärgårdstrafiken strejkade i november i samma frågor.
Välfärd utan vinst och flera andra nätverk gick samman i ­Folkkampanj för gemensam välfärd, som organiserade demonstrationer i 10 städer den 21 september.
Rättvisepartiet Socialisterna manar till fortsatt kamp mot riskkapita­let under 2014. Detta är valårets hetaste politiska fråga.
En viktig del i detta är de nära banden mellan riskkapitalet och politikerna.
LO och Kommunal måste ­pressas att ta sina egna kongressbeslut på allvar.
Manifestationer som verkligen utmanar miljardvinsterna kommer att få stort stöd.

Partier och väljare
Aldrig förr har gapet mellan partierna och vanligt folk varit större. De allra flesta har inte längre ett ­parti de betraktar som ”sitt”. Upp till en fjärdedel vet idag inte vilket parti de ska rösta på i september nästa år.
Alliansen har rasat i opinionen. Arbetslösheten, krisen i vård och skola, trafik- och tågkaos samt ökade klyftor är resultatet av sju år med Reinfeldt. Högern har misslyckats med allt utom att gynna de rika.
Men även många som tänker rösta på S vet att skillnaden är inte är särskilt stor. Socialdemokraterna har blivit ett parti som består av politiker, liknande Demokraterna i USA.
S-partiet är överens med M-alliansen om militärsamarbetet med Nato, att vinster inte ska avskaffas i välfärden, den omänskliga flyktingpolitiken, de redan genomförda skattesänkningarna och nedskärningar i många kommuner.
S har därför fallit igenom i opinionen och ligger på ungefär samma resultat som katastrofvalet 2010. Det har framför allt gynnat Vänsterpartiet, som har ökat i opinionen. Men inte heller V har fått fler aktiva medlemmar och partiet är inte heller synligt i kamp och protester underifrån. V-ledningens huvudmål är fortfarande att samarbeta med Socialdemokraterna, helst i regeringen.
År 2013 visade att de som tar strid mot orättvisor – bussförarna, Seko Sjöfolk, Rädda Vården i Skåne, barnmorskorna, Asylrörelsen, lokala protester mot nedskärningar m fl – inte har något av de etablerade partierna på sin sida.
Rättvisepartiet Socialisterna står för ett det behövs ett nytt arbetarpar­ti. Det finns redan idag början till grunden i ett nytt parti, bland kämpande fackligt aktiva, nätverk och spontana proteströrelser, samt inom vänstern i vid mening. Enhedslistans valframgångar i Danmark visar möjligheterna för ett socialistiskt alterna­tiv. Men praktiska steg kommer troligen att dröja tills vi ser större kamprörelser samt påskyndas om det blir en S-regering.

Rasister och antirasister
Med Sverigedemokraterna i riksdagen, en brutal flyktingpolitik och ökat våld från nazistgrupperna är antirasismen en huvudfråga i Sverige idag. Som i Kortedala i Göteborg 2012 och i Kärrtorp i Stockholm nu i december handlar det om att mobilisera en stark lokal opinion mot rasism och nazism.
Rasismen fördöms av ministrar och toppar i samhället. Men det är deras orättvisa politik med arbetslöshet och bostadsbrist som har gett rasismen näring. Detsamma gäller tvångsutvisningarna och att flykting­ar behandlas som om de vore kriminella.
Dessutom flirtar etablerade partier öppet med en fördomsfull opinion. Det gäller hittills särskilt Folkpartiet, med ”hårdare krav” på att flyktingar ska ta jobb – som om flyktingar ­skulle vilja vara arbetslösa.
År 2013 har sett stora protester mot rasismen. Tusentals demonstrerade mot REVA. Kampanjen mot utvisningen av Laziz Sharifov ockuperade Migrationsverkets lokaler och många har deltagit i blockader mot utvisningar.
Sverigedemokraterna, Swedish defence League och olika nazistmarscher har mötts av stora motdemonstra­tioner.

Rättvisepartiet Socialisterna står för kamp mot rasism, nazism och den högerpolitik som skapar en grogrund för rasismen. Vi vill vara med och bygga upp en stor antirasis­tisk rörelse som mobiliserar breda lager av arbetare och ungdomar.
Rasismens splittring och våld måste stoppas – det behövs gemensam kamp underifrån. Fackföreningarna har en särskild roll i att försvara att alla har samma löner och villkor.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!