Under Sovjets ockupationav Afghanistan på 1980-talet finansierade USA och Saudi-arabien islamistiska ”mujahe- dinkrigare” för att strida mot Sovjet. Stödet skedde via Pakistans diktator Zia ul-Haq och den pakistanska säkerhetstjänsten ISI och fortsatte även när ”civila” regeringar tog över makten i Pakistan.
Kriget mot Sovjet samlade islamistiska krigare från hela världen.
De tränades i Pakistan, på gränsen till Afghanistan, innan de skickades till kriget.
Rekryteringen byggdes upp kring madrasor (koranskolor) med koppling till deobandigrenen av islam som är stark i Pakistan och senare även koran- skolor baserade på wahabismen – en reaktionär strömning inom islam med ursprung i Saudiarabien.
En av organisatörerna av denna USA-stödda verksamhet var Usama bin Ladin.
När Sovjet tvingades lämna Afghanistan 1989 togs landet över av olika krigsherrar som stred inbördes om kontroll över olika regioner. Samtidigt växte missnöjet i de pakistanska koranskolorna över kaoset i Afghanistan.
En ny rörelse baserad på madrasor och dess studenter växte fram; talibanerna (taliban – plural av religiös student). De byggde upp rörelse för att bekämpa de korrupta krigsherrarna och stöddes återigen av Pakistans säkerhetstjänst ISI.
När talibanerna grep makt-en i Afghanistan 1996 infördes stränga sharialagar och det värsta kvinnoförtrycket i modern tid växte fram, samtidigt som al-Qaida fick en fristad.
Efter terrorattackerna 2001 tvingade Bush Pakistans dåvarande ledare general Musharraf att lova bekämpa al-Qaida och talibanerna, men militärens koppling till talibanerna bröts aldrig.
ISI och armén har fortsatt att skydda och hjälpa talibanerna som en potentiell allierad i Afghanistan när USA:s soldater förr eller senare måste lämna landet.
