
Målet med elevkampen är bland annat minskade klasser, kostnadsfri utbildning, att avskaffa det tredelade skolsystemet och öka möjligheterna för eleverna från de så kallade lägre sociala skikten att få tillgång till högre utbildning.
Helgen den 10 till 12 oktober samlades i Berlin nära 200 elever från 15 olika platser för att förbereda skolstrejken.
Redan i maj-juni i år deltog 40 000 elever vid olika strejker, bland annat 8 000 i Berlin.
Elevrörelsen tvingade den tyska regeringen att ta upp frågan och löftet gavs om att satsa 6 miljarder euro (60 miljarder kronor) extra.
Men DGB (tyska LO) räknar med att det skulle kosta 30 miljarder euro (cirka 300 miljarder kronor) för att avskaffa bara de värsta missförhållandena.
På konferensen gjordes många hänvisningar till den nuvarande finanskrisen och regeringarnas respons på den.
Eleverna har ofta fått höra att det inte finns tillräckligt med offentliga resurser samtidigt som det tyska parlament Bundestag nästan över en natt beslutar om ett jättekrispaket för att rädda bankerna. Jämfört med de 470 miljarder euro (4 700 miljarder kronor) är extraresurserna till skolan en struntsumma.
På konferensen fanns en djup samstämmighet om att elever både måste söka stöd från arbetare och vara beredda att stödja andra som kämpar. Eleverna beslöt enhälligt om en stödresolution för lärare som strejka-de i veckan i Berlin.
Även möjligheten att besöka strejkvakter från facket IG Metall, som eventuellt går ut i varningsstrejker i november, omnämndes.
Medlemmar från Sozialistische Alternative, SAV (CWI i Tyskland), och andra elever föreslog bildandet av demokratiska strukturer för elevrörelsen. Bland annat kom förslaget om att rösta om ett koordineringsråd och utse talespersoner. Det togs dock inget sådant beslut, fast majoriteten stödde förslagen.
Däremot kom konferensen överens om att träffas igen den 6 december för att utvärdera strejken.
Katja Raetz