foto: Liv Shange
Omkring 1 500 tågade i Vänsterns Första maj-tåg i Umeå.
Tågen avlöste varandra på Rådhustorget i Umeå på Första maj. Störst, med många oorganiserade och unga, var tåget som leddes av Vänsterpartiet där också Feministiskt Initiativ samt Syndikalisterna hade block.
Huvudfokus för både demonstranter och talare låg på att stå upp mot rasismen och regeringens mördande flyktingpolitik.
Det var i skarp kontrast till Socialdemokraternas huvudtalare, finansminister Magdalena Andersson, som försvarade migrationsuppgörelsens upphävande av asylrätten som att ”stå upp för den svenska modellen”.
Anderssons hyckleri, som avslutade ett mycket pensionärsdominerat tåg, hade passat ett annat av de tågande partierna, det lokala så kallade Arbetarpartiet, perfekt. AP hyllar regeringens murar mot flyktingarna som en ”normalisering av svensk asylpolitik”, men valde ändå att ha ett eget tåg just efter sossarnas.
Bakom en huvudbanderoll med texten ”Värna om våra kvinnor och barn – kamp mot ALL religiös fundamentalism” tågade de cirka 40 deltagarna knappt hundra meter från gågatan till torgets mitt under talkören ”Romer vill ha jobb”. Cirka tio av deltagarna var romska migranter.
Officiellt utgjorde den här patetiska tillställningen ”Enad Vänsters” Första maj-tåg. Övriga organisationer som under många år har ingått i Enad Vänster-samarbetet hade dock i år valt att lämna det i protest mot AP:s anpassning till det rasistiska och högervridna ramverk som det politiska etablissemanget tagit över från Sverigedemokraterna.
Bakgrunden är att AP under en längre tid, men framförallt det senaste året, har spårat ur fullständigt. Ledningen för dagens AP var medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna fram till 2010 då de lämnade RS efter en tids skarpa debatter över en rad frågor, exempelvis mäns våld mot kvinnor och kampen mot rasismen. De tonade ner partiets socialistiska profil, perspektivet blev mer och mer inskränkt och program och politik reducerades till några krav med sikte mot att nå det helt överordnade målet att behålla platsen i kommunfullmäktige.
Det var en högersplittring som en följd av jakten efter icke-existerande politiska genvägar.
Det senaste året har AP gång på gång bekräftat att om man tappar greppet om marxismen som metod har fallet ingen botten.
AP stöder S och MP:s murar mot flyktingar. De pekar ut islam som ett hot snarare än kapitalismen och regeringen. Det här är en vilseledande och splittrande politik som inte har något med socialism, eller arbetare, att göra.
Mot den här sorgliga bakgrunden är splittringen av Enad Vänster förståelig. V-tåget var trots sin storlek mindre än förra årets tåg.
Men vilja att kämpa finns helt klart i kommunen, bland annat över nedläggningen av mellanstadierna i skolorna i Botsmark och Bullmark samt över en diktatoriskt introducerad ”heltidsreform” inom äldreomsorgen.
Behovet av ett parti som varken kombinerar radikala fraser på Första maj med nedskärningspolitik som V (som styr tillsammans med S), eller kör fast i trångsynt opportunism som AP, är stort. Verkliga socialister uppmuntrar och deltar i protester och arbetar för att ena dem till kamprörelser som kan vinna segrar och rikta styrkan mot roten till problemen: kapitalismen. ■
