foto: Elias Theodorsson
De ansvariga vägrade att lyssna till elever, skolpersonal och föräldrarna. Idag ser vi resultatet: En lokalbrist med ständigt uppbokade grupprum och undervisning i skift”.
Missnöjet växer återigen bland Angereds föräldrar och personal i grundskolan. Efter den så kallade omorganiseringen av Angereds skolor, där två skolor lades ned, står det idag klart att det som politiker och tjänstemän påstod – att det fanns ett överskott av lokaler – inte stämde; vad det handlade om var nedskärningar.
Under åren 2010 – 2012 stod striden om Angereds skolor. Tack vare massiva protester, demonstrationer och strejker lyckades man splittra ett enat politikeretablissemang. Socialdemokraterna gjorde dock upp med högerpartierna och resultatet blev två nedlagda skolor istället för tre.
Stadsdelsnämndens (SDN) dåvarande ordförande Håkan Linnarsson (S) och sektorchefen Jasha Marteleur försvarade gång på gång att nedläggningen av skolorna var nödvändiga för att spara pengar på lokalyta.
Men Rättvisepartiet Socialisterna (RS) menade att minskade elevkullar borde resultera i mindre klasser och ökad lärartäthet. Dessutom påtalade vi att framtidsprognoserna pekade mot att elevkullarna skulle växa igen.
Linnarsson och Marteleur höll emellertid för både ögon och öron. Idag ser vi resultatet. ”Ständigt uppbokade grupprum och undervisning i skift” skrev tidningen Nordost den 1 juni 2013 och fortsätter ”främst är det bristen på lokaler som ställer till det”.
I Vättleskolan har elevantalet ökat med 130 elever på ett år och på Långmosseskolan med 50 elever. På Långmosseskolan går nu 321 elever i F–3 men 59 av dem får inte plats och är inhysta på Gårdstensskolan. Målsättningen var att alla elever skulle gå i Långmosseskolans lokaler 2013 och 2014, vilket i dagsläget inte är möjligt.
På Vättleskolan har lokalbristen resulterat i att lärare tvingas dela in elever i för- och eftermiddagsgrupper för att få plats. Och på Gårdstensskolan, Nytorpskolan i Hammarkullen och Lövgärdetskolan är situationen lika alarmerande.
När Offensiv talar med Jasha Marteleur erkänner han att elevantalet idag är detsamma som innan omorganiseringen. Men istället för att erkänna det totalt misslyckade med att stänga två skolor försöker Marteleur vrida bort fokus och skylla på nyanlända flyktingbarn för att det är så trångt i Angereds skolor.
Till Offensiv säger han:
– Att det är trångt idag beror på en extrem inflyttning av nyanlända elever.
Lärarförbundet håller inte med.
– Det är klart att om man haft kvar lokalerna hade man kunnat använda dem på ett annat sätt, säger Lillemor Praetorius, huvudskyddsombud hos Lärarförbundet, till Offensiv.
– Politiker och tjänstemän vill att föräldrar och lärare ska glömma varför vi idag har trångboddhet i Angereds skolor genom att skylla på de nyanlända, säger Johannes Lundberg, RS-medlem och en av initiativtagarna till de stora protesterna och strejkerna som skakade Angereds politiker och tjänstemän 2010-2012.
– Klassisk söndra för att härska-taktik, men vi kommer inte att ge dem möjlighet att smita undan ansvar, är Johannes Lundbergs replik.
De som drabbas hårdast är barnen, inte minst de nyanlända som är i stort behov av särskilt stöd.
– Det är trångt på Vättleskolan. Alla rum är hela tiden uppbokade. Rum anpassade för sex personer fylls med tio åt gången. Vi undervisar i skift, där vissa barn får börja klockan 14.00, säger läraren Patric Grejder.
Med så många nyanlända ökar ansvaret på skolorna för att ge eleverna bästa möjligheten att nå målen och klara av skolan. Men utan extra resurser kommer det inte att vara möjligt. Behovet av mindre klasser och fler lärare är tydligare än på länge.
De kortsiktiga lösningarna är enligt Marteleur att ställa ut baracker på skolorna, där undervisning kommer att ske, och den långsiktiga lösningen är att bygga om skolorna. Vad detta kommer att kosta finns det idag inga siffror på.
Under striden om Angereds skolor lovade Linnarsson att fler lärare skulle kunna anställas om lokalkostnaderna minskade. Men det var ännu ett tomt löfte.
– De pengar som skulle bli över och gå till fler lärare har vi inte sett. Vi kommer att gå vidare och driva arbetsmiljöfrågorna, många lärare har haft en oacceptabel arbetsbelastning, avslutar Lillemor Praetorius.
Kristofer Lundberg
