Vid EU:s finansministrar pågående möte står krisen i Ungern i fokus.EU kräver mer nedskärningar och hotar med bestraffningar om landets budgetunderskott inte minskar.
”En stor majoritet av EU:s finansministrar planerar att på tisdagens möte i Bryssel rösta för att frysa stöd till Ungern på 495 miljoner euro (4,4 miljarder kronor)”, skriver Svenska Dagbladet idag (13 mars).
Sedan 2010 styrs Ungern av en nationalistisk och maktfullkomlig högerregering, som genom sin politik bidrar till att nyfascistiska och antisemitiska Jobbik går fram. En ny politisk kraft måste bildas som kan ta kamp för enighet och demokrati – mot högerpolitik och rasism.
Även om EU-landet Ungern inte tillhör eurozonen har eurokursen fallit till följd av Ungerns ekonomiska problem. Skälet är att tyska och österrikiska banker, men även schweiziska (icke-EU-land) investerat i och lånat ut till Ungern. En stor del av landets skuld är i utländsk valuta och eftersom den ungerska valutan kontinuerligt devalverats ökar skulden i värde. Inte bara stat och företag utan även hushållen, har tagit lån i utländsk valuta, som nu inte kan betalas.
Sedan början av januari har den ungerska regeringen förhandlat med EU och Internationella valutafonden (IMF) om ett krispaket enligt grekisk modell.
Ungerns högerpopulistiska och nationalistiska Fidesz-regering, under Viktor Orbáns ledning, har gjort allt för att undvika en uppgörelse med EU och IMF.
För att värna landets egna kapitalistiska intressen och bibehålla folkligt stöd, har regeringen en ”krisskatt” som särskilt riktas mot utländska bolag och genom en mindre höjning av den skatt som bankerna betalar. Regeringen försöker vinna folkligt stöd genom att ge sken av att man också vill att bolag och banker ska vara med och betala krisen.
Men alliansen mellan kapitalister och regering består, samtidigt som stödet till Fidesz rasar, bara 14 procent stödde partiet i den senaste opinionsundersökningen.
Vad regeringen gjort är att kombinera symboliska höjningar av bank- och bolagskatter med en lika brutal åtstramningspolitik som den trojkan beordrat Grekland genomföra.
Stora nedskärningar i pensioner, vård och omsorg samt försämrad arbetslöshetsersättning och anställningsskydd, har kombinerats med en massiv rasistisk propaganda.
Till exempel motiverades avskaffandet av anställningsskyddet av att ekonomin förlamats av ”lata romer”. Även förslaget om att arbetslösa skulle placeras i särskilda läger bevakade av säkerhetsvakter motiverades som en ”skyddsåtgärd” mot romer.
Naturligtvis möter statens rasism och högerpolitik motstånd, men motståndet saknar politisk röst. I fjol genomfördes flera stora demonstrationer och det förekom även strejker.
Den 2 januari demonstrerade över 50 000 mot den nya grundlagen och när Jobbik kom till demonstrationen kördes partiet ut. Flera demonstrationer har också organiserats till pressfrihetens stöd.
Fidesz valseger 2010, som gav partiet två tredjedels majoritet i parlamentet, var inget uttryck för att partiet vunnit en stark folklig förankring.
Bara 47 procent av väljarna deltog i valet.
Mot Fidesz står en parlamentarisk opposition i form av å ena sidan det tidigare stalinistiska numera socialdemokratiska partiet MSZP (som kallar sig ”socialistiskt”) och miljöpartiet LMP och å den andra det nyfascistiska partiet Jobbik, som i opinionsundersökningar får stöd av
20 procent.
Under den sociala oro som präglade Ungern 2006, då tiotusentals gick ut på gatorna för att kräva den dåvarande premiärminister Ferenc Gyurcsánys (MSZP) avgång efter han erkänt att regeringen ljugit, lyckades Jobbik få en framträdande roll. Jobbik ockuperade huvudstaden Budapests tv-hus, erövrade en stridsvagn o s v. Vänsteraktivister, homosexuella och judar tvingades att fly Budapest eller gå under jorden. Det finns de som menar att det handlade om ett regelrätt kuppförsök från Jobbik.
Tyvärr finns det många i Ungern som ser Jobbik som oppositionen, trots att partiets program på många punkter överensstämmer med regeringens.
Jobbik låtsas att man är antikapitalistiskt och skyller kapitalismens kris på ”internationella judiska sammanslutningar”. För närvarande utgör Jobbik inget hot mot regeringen. Men Jobbik är ett ständigt hot mot oppositionella och landets minoriteter. Partiets väpnade gren, det Ungerska gardet och andra ligister med band till Jobbik, attackerar och förföljer de som pekas ut som fiender.
I vissa delar av landet har Ungerska gardet fått status av en slags ”extra” polisstyrka, som på begäran av de lokala myndigheterna terroriserar delar av befolkningen. Det finns byar där samtliga romer fördrivits.
På det stora hela har facken varit oförmögna att organisera ett motstånd. De flesta fackföreningar är knutna till MSZP. Det är endast offentligfacken som svarat med kamp. Anställda inom kollektivtrafiken, brandsoldater och även poliser har strejkat. Regeringen har svarat strejkerna med att försöka driva ut facken från den offentliga sektorn.
Den nya medialagen är sannolikt det regeringsförslag som fått de största rubrikerna i internationell press. Medialagen (censurlagen) ger regeringen och myndigheter kontroll över media.
Protesterna har dock fått regeringen att göra vissa eftergifter: förslagen om att myndigheter skulle få rätt att stoppa ”icke-balanserad bevakning” och att journalister skulle kunna tvingas avslöja sina källor, har tagits bort efter underkännande från Författningsdomstolen.
För att hämnas Författningsdomstolen har regeringen bildat en ny kommission som tar över Författningsdomstolens roll. Dess utom har man börjat rensa ut oppositionella domare och ersätta dem med regeringstrogna.
Den nya grundlag som började gälla från den 1 januari i år, ger mer makt till presidenten och till nya råd som befolkas av Fidesz-och Jobbikmedlemmar. Ordet republik nämns inte i den nya grundlagen som inleds med att ”Gud och kristendomen håller samman nationen”.
Regeringen gör allt för att underblåsa och uppmuntra ungersk nationalism.
Samtidigt finns tecken på att en ny vänster håller på att formas.
En av de nya grupper som bildats är Szolidaritás, som tagit sitt namn efter det polska facket Solidaritet. En annan ny formation är 4K! (Fjärde republikrörelsen), som lanserades i slutet av 2011 och som ska hålla sin första kongress i maj, som främst kämpar för att försvara de demokratiska fri- och rättigheterna.
Tiden är inne att organisera en ny vänsterkraft, som samlar de som vill kämpa och som tar strid mot högerpolitik, diktatoriska strävanden och rasism.
Tilman M. Ruster
(SLP, CWI i Österrike)
