Vinsterna fortsätter att öka på lönernas bekostnad. Att arbetarna får ut en allt mindre del av produktivitetsökningarna är en viktig orsak till årets vinstuppgång och ”att det går bra för börsbolagen” (SVT den 19 juli).
Vinster är dock ingen garanti för att jobben blir kvar. Storbankernas vinster har ökat med nästan 50 procent sedan år 2010, samtidigt som antalet anställda har minskat med 6 procent i Sverige. Den gångna veckan aviserade Telias ledning att 850 jobb ska bort varav 650 i Sverige, trots att bolaget redovisade en vinst på dryga 1,3 miljarder kronor för andra kvartalet. Vattenfall sexdubblade sin vinst under första halvåret i år jämfört med samma period ifjol, men fortsätter ändå att minska antalet anställda.
Ökade vinster har inte följts av ökade investeringar. Vad som istället ökar är aktieutdelningens andel av vinsten – från hälften av vinsten för tio år sedan till två tredjedelar idag. Ägarna tömmer bolagen, vilket försvagar hela samhällsekonomin. Bortom den pågående högkonjunkturen och till följd av den upptrissade kortsiktiga vinstjakten samt de nya bubblor som har blåsts upp hotar en ny svår ekonomisk kris.
Den svenska kapitalismen är en aggressiv deltagare i det globala racet mot botten vad gäller löner, arbetsvillkor och miljökrav och det samtidiga racet mot toppen vad gäller vinster, aktieutdelningar, vd-löner och bonusar. I dessa race har kapitalismen fått stöd och skydd av regeringarnas högerpolitik och det nyliberala systemskifte samt även av facktopparna som förgäves har hoppats på att smulorna ska börja ramla ner från de bord som har dukats. Häri finns förklaringen till varför gapet mellan fattiga och rika stadigt ökar.
Sedan början av 1990-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare och mer än i något annat västland. Inkomstgapet mellan den rikaste tiondelen av befolkningen och den fattigaste tiondelen har nästan fördubblats sedan 1991. År 1991 la den rikaste tio procenten beslag på en femtedel av den totala inkomstkakan, år 2015 dryga en fjärdedel. För de 70 procent av befolkningen med lägst inkomster var utvecklingen den motsatta – deras andel minskade från 55 procent år 1991 till 48 procent år 2015. ”Det är en förlust på 140 miljarder kronor – varje år”, skrev Sydsvenskan i en uppmärksammad artikel den 17 juli.
De rika har under de senaste åren överösts med gåvor från regeringarna i form av minskade skatter jämsides som man har cashat hem allt mer på sitt aktie- och fastighetsinnehav. Istället för att riva upp Alliansregeringarnas skattesänkningar signalerar S-MP-regeringen ännu en sänkning av bolagsskatten och man fortsätter att slå vakt om ränteavdragen som är ytterligare en subvention till rika. Det är en politik för fortsatt ökade klyftor.
Vad som behövs är kamp och organisering för en ny socialistisk fördelningspolitik – från rika, storföretag och banker till arbetare, lågavlönade, välfärd, bostäder och nya gröna jobb.
RS och Offensiv säger:
- Ta tillbaka alla skattegåvor till rika, storbolag och banker. Höj bolagsskatten och återinför en beskattning av arv, förmögenheter och stora fastigheter.
- Sköntaxering eller konfiskering av skattebovarnas tillgångar.
- Förstatliga banker och storbolag under de anställdas demokratiska kontroll och styre.
