Vad händer med berget?

2008-02-06 13:38:48




Under lördagen den 2 februari förolyckades 21-årige Lars Emil Nilsson vid ett kraftigt ras i LKAB:s Kirunagruva. En ”seismisk aktivitet” förorsakad av gruvbrytning fick taket att rasa ned på 907-metersnivån och krossa den lastbil som 21-åringen använde för att transportera gråberg med under tillredning av en ny ort i block 19. Olyckan har startat en intensiv diskussion om säkerheten i gruvorna.

– Antingen jobbar vi säkert eller så stänger vi skiten, säger Peter Falk, ordförande för gruvgruppen (alla underjordsarbetare) i Gruvtolvan.
Peter Falk berättar för Offensiv att fackrepresentanterna efter olyckan har åkt runt på arbetsplatserna och informerat och diskuterat. I måndags genomfördes det också en tyst minut av alla anställda.
– Vi har varit nere och pratat med folk hela dagen och suttit i möten. Alla är i chock.
– Det är en otrolig tragedi. Framförallt går våra tankar till de anhöriga idag, säger Tomas Nilsson, ordförande för Gruvfyran vid LKAB:s gruva i Malmberget, till Offensiv.
Lars Emil Nilsson hade jobbat i åtta månader åt Porjus Entreprenad, en underentreprenör till LKAB.
– Även entreprenörerna har godkända bilar, kläder, skyddsutrustning, kommenterar Peter Falk, apropå uppgifterna om att entreprenörernas anställda inte skulle ha samma säkerhet.

Måste agera på varningar

– Det är skillnaderna mellan Malmberget och Kiruna. Vi har flera små malmkroppar medan Kiruna arbetar med en stor. Men hur som helst får det inte uppstå situationer där det signaleras från de som jobbar att något inte är normalt utan att man reagerar. Sånt måste tas på största allvar och man måste vara lyhörd och till exempel stänga av området om nödvändigt, säger Tomas Nilsson.
I det aktuella området har tillbud skett under de senaste veckorna och arbetare har varnat för risk för ras. Den 25 januari varnade Gruvtolvans ordförande Harry Rantakyrö för att antalet ”släpp” i gruvan ökat och att de nu skedde var och när som helst, inte bara när och där man sprängt. På lokaltidningarnas debattsidor vädrar många missnöje och oro efter olyckan.

”Var bara en tidsfråga”

”Det är ingen skräll att det här inträffar, det var bara en tidsfråga. Området som rasade är förstärkt två gånger tidigare men önskemål från ett flertal inblandade vid förstärkningsjobben som utfördes var att området skulle valvas in med betongvalv för att vara helt säkert. Men det önskemålet struntade LKAB i (tyvärr). Än en gång har företaget fått förvarningar från deras egna anställda men man agerar inte med följden att vi mist två unga medarbetare på två år”, skriver signaturen ”Torsten” på NSD:s debattforum.
– Det har varit dåligt i det aktuella området och det har påtalats. Förstärkningar har gjorts i omgångar. Men en som varit nere och sett raset säger att han aldrig varit med om något liknande. Vajer och bultar har skurits av hur lätt som helst. Det här gör att man funderar: Vad är det som händer? Man har ingen kontroll över den här händelsen, säger Peter Falk.
För två år sedan skedde en annan dödsolycka i Kiruna, som följd av ett släpp. I tisdagens NSD meddelade åklagare Magnus Nilsson att en chef på LKAB är delgiven misstanke om arbetsmiljöbrott i samband med den olyckan.
Gruvtolvans ordförande Harry Rantakyrö har uttalat sig om att den ökade produktionen med högre tempo och större gruvgångar kan vara orsak till att berget blivit mer oroligt.
Hur ska sådana här olyckor kunna förhindras?
– Vi har folk som jobbat i 40 år, så nog finns erfarenheter och idéer om hur man ska kunna förbättra. Det finns idéer om andra brytmetoder, mindre maskiner, mindre orter och annan bergförstärkning. Men sådant här arbete måste ske långsiktigt, säger Peter Falk.
– Gruvarbete är säreget och det blir aldrig utan risk. Men man måste vara lyhörd, ha kunskap och utbildning och utvecklas när gruvan utvecklas. Bergkunskap kan man inte bara läsa sig till. Till exempel måste man bli bättre på att känna till när det behövs bergförstärkning och vilken sorts förstärkning man ska använda, säger Tomas Nilsson.

Inspektörer viktiga

– Här är ytterligare ett exempel på behovet av arbetsmiljöverkets inspektörer, som har ett jävligt gott kunnande. Det är inte rimligt att ta bort inspektörerna med branschkunskaper som regeringen vill, fortsätter Tomas Nilsson.
Diskuteras framtiden tillräckligt?
– Det kan inte diskuteras för mycket. Vi har efterlyst det och det måste bli mer än vad det varit. Men vad som skrämmer är om ledningen inte lyssnar på de som jobbar. Det oroar, säger Tomas Nilsson.
Lastbilar, som den som den förolyckades färdades i, har inte förstärkt hytt medan andra fordon har det. Borde det ändras?
– Det är inte alls säkert att det hade gjort någon skillnad. En förstärkt hytt kan skydda mot enskilda stenar som faller, men ett ras är en helt annan belastning. Att lita på en förstärkt hytt blir en falsk trygghet, säger Tomas Nilsson, något som också bekräftas av uppgifter från Kiruna om att raset var mycket omfattande, med stora stenblock.
LKAB:s vd Martin Ivert hänvisar till att mycket fokus satsas på säkerheten, bland annat genom projektet ”Säkerheten först”.
– ”Säkerheten först” är en attityd-grej. Att man ska tänka till, använda säkerhetsutrustning, inte ta onödiga risker och så vidare. Det här är något annat. Ras och seismisk aktivitet förhindras inte genom attityder. Man måste ta tag i de stora frågorna också, menar Tomas Nilsson.
Vad gör ni i facket nu?
– Vi försöker informera och diskutera med så många vi kan på jobbet men jag tror också vi behöver samla alla för information och så att man får snacka av sig.
– I Malmberget tror jag det finns liknande idéer om stormöte, avslutar Peter Falk.

Jonas Brännberg

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!