Varför ökad otrygghet – och vad bör göras?

2017-01-23 15:41:50


Nära en tredjedel av landets kvinnor känner sig otrygga när de går ut på kvällarna.

Allt fler känner sig otrygga i sina bostadsområden, framför allt kvinnor där en del undviker att lämna hemmet vissa tider. Det visar 2016 års Nationella Trygghetsundersökning (NTU).

År 2005 började Brottsförebyggande rådet (Brå) mäta hur trygga människor i Sverige upplever sig vara. Den senaste rapporten (NTU 2016) visar på en ökad upplevd otrygghet.
En stor majoritet av befolkningen mellan 16 och 79 år upplever sig som ganska eller mycket trygga när de går ut ensamma sent i sitt bostadsområde enligt rapporten. Men 19 procent upplever sig otrygga i sådana situationer, det är högre än perioden 2009 – 2015 då nivån låg mellan 15 och 16 procent. Dessutom upplever betydligt fler kvinnor än män otrygghet, 31 procent jämfört med 9 procent. Även äldre (75–79 år), boende i flerfamiljshus samt utrikesfödda känner sig otryggare än övriga enligt rapporten.
Sedan NTU gjordes första gången har andelen som uppger att de utsatts för misshandel minskat från 2,7 till 2,0 procent. Sexualbrotten har däremot ökat från runt 1 procent mellan åren 2005 och 2012 till 1,7 procent år 2015.
Enligt rapporten är unga män oftast utsatta för misshandel medan unga kvinnor oftast utsätts för sexualbrott. Däremot utgör män den absoluta majoriteten av gärningsmännen för brott mot enskild person, 87–95 procent.

Samtidigt som fler känner sig otrygga så har antalet brott inte ökat i en längre tillbakablick. Jämfört med 2005 har antalet brott mot enskilda personer sjunkit med 0,2 procentenheter. Till exempel har egendomsbrott och det dödliga våldet minskat. Bedrägerier har däremot ökat, vilket inte är märkligt med internets utbredning.
Medelålders män bosatta i villa och äldre pensionärer på landsbygden har en relativt liten anledning till att oroa sig om man ser till statistiken.
Oavsett om oron är berättigad statistiskt sett eller inte så innebär den ett problem. Av de 31 procent av kvinnorna i undersökningen som känner sig mycket otrygga undviker 12 procent av dem att över huvud taget gå ut på kvällen. Att människor, framför allt kvinnor, tvingas ändra sitt beteende för att undvika att känna sig otrygga är inget som ska accepteras. Men vad bör göras?

Inrikesminister Anders Ygeman (S) kommenterade Brås rapport med flera planerade insatser bland annat en skärpt sexualbrottslag, fler poliser och ökad kameraövervakning. Precis som efter attentat eller våldsdåd så är borgerliga politikers alternativ ökad repression som svar på människors otrygghet.
Socialister däremot menar att skärpt sexualbrottslag med krav på samtycke är en självklarhet. Men den kommer inte få önskad effekt om kvinnor fortfarande anses ha ansvar för att inte försätta sig i situationer där de kan drabbas av sexuella övergrepp. Eller att deras sexualitet ifrågasätts i rättssalar med sexistiska domare.

Förebyggande åtgärder för att minska brott och öka tryggheten är viktigt. Enkla saker som belysning på platser där många vistas, till exempel i köpcentrum, på torg eller i parker, måste utökas. Offentligt finansierade nattvandrare och trygghetsvärdar med utbildning och som har kontakt med och kännedom om orten och dess invånare måste finnas. Kollektivtrafik måste byggas ut, även den nattliga, och den behöver vara gratis för att alla ska kunna ta sig hem tryggt.

Medierapporteringar i sensationsform om våldsbrott, hetsen mot flyktingar, Svenska Dagbladets och Sverigedemokraternas påhitt om ”No go-zoner” och rasistiska sidors spridning ligger troligen bakom en stor del av den oro som har skapats, även om ökad arbetslöshet, nedskärningar på välfärd och minskade möjligheter till gratis fritidsaktiviteter bidrar till en ökad segregation och otrygghet i samhället. Fritidsgårdar för barn och ungdomar och samlingsplatser för unga vuxna är ett verkligt behov i fungerande samhällen.

Radio P4 Göteborg rapporterade i september 2013 om hur fritidsgårdar kan ha en viktig roll som brottsförebyggande verksamhet enligt sociologen Pia Andersson som har studerat Mixgården i Hammarkullen. Men fritidsgårdar som saknar strategi och en fungerande personal kan ha motsatt effekt.
– Forskningen säger att om det inte fungerar väl finns det en risk att subgrupper tar över och använder fritidsgården för syften som inte tjänar fritidsgården och som kanske stöter ut några av besökarna och gör att det blir en plats som inte är sund, berättade Pia Andersson för P4 Göteborg.
Det behövs förebyggande lösningar, inte enbart populistiskt prat om ökad övervakning från regeringar som har bidragit till den ökade otryggheten. ■


Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!