Det kom inte som en chock för de som följer utvecklingen på Kuba när Fidel Castro deklarerade att han avgår som ledare för Kubas kommunistiska parti. Fidel har spelat en allt mer tillbakadragen roll sedan han insjuknade 2006.År 2008 avgick Fidel som Kubas president och överbefälhavare. Han har dock suttit kvar som förstesekreterare i partiet, men nu, 3 år senare, lämnar han över även den platsen till sin yngre bror Raúl Castro. Detta meddelade Fidel Castro under det kubanska kommunistpartiets kongress. Avgången bekräftades sedan internationellt av Fidel själv i en artikel publicerad på en kubansk nyhetssajt. ”Raúl visste att jag idag inte skulle acceptera en formell roll i partiet”, skriver Fidel Castro i en artikel publicerad på Cubadebate.cu.
Fidel Castro, som tillsammans med Che Guevara ledde den kubanska revolutionen, har varit kommunistpartiets självklara ledare sedan starten 1965.
Fidel Castro är en man som har gått till historien som en av de mest populära ledarna. Hans popularitet på Kuba är av ett mått som få politiska ledare i världen har. Möjligen med undantag av Evo Morales i Bolivia.
Fidel Castro kommer att bli ihågkommen som en stor ledare som stod upp mot USA-imperialismen, som en förebild inte bara för kubaner utan också för en stor del av hela den Latinamerikanska vänstern och för fattiga i tredje världen.
Raúls makt har sedan Fidel insjuknat successivt ökat. Raúl har alltsedan 1990-talet och den ”speciella perioden” varit den som förordat marknadsreformer och redan har lyckats driva igenom en rad av dessa, även om Fidel har hållit i handbromsen.
På kongressen godkändes över 300 ekonomiska reformer, som öppnar upp för en marknadsanpassning som kan bli början till kapitalismens återintåg på Kuba. Detta 50 år efter att Kuba deklarerades vara en socialistisk stat.
En varning kom redan 2006 av Fidel, som offentligt gick ut och deklarerade att ”socialismen är i fara och det är vi själva som håller på förstöra den”.
Bland besluten på kongressen fanns även, vilket Offensiv har skrivit om tidigare, att den offentliga sektorn ska skäras ned kraftigt och att de som förlorar sina arbeten ska uppmuntras att bli privata aktörer. Även jordbruket ska decentraliseras.
Sedan Raúl tog över ledarskapet har även flera radikala politiska ledare som försvarar den planerade ekonomin bytts ut till förmån för mer marknadsvänner. Att Raúl får ökad makt kan påskynda utvecklingen mot kapitalism, även om det inte är troligt att han går hela vägen.
Kapitalismens återinförande är inte möjlig så länge Fidel är i livet. Även om han nu formellt har lämnat över sin sista post till sin bror är han fortfarande en politisk auktoritet som kan få saker att hända utan personlig inblandning.
De minst två fraktioner som finns i partiet, de marknadsvänliga och de som vill försvara den planerade ekonomin, kommer troligen inte uppvisa några offentliga konfrontationer, och Fi- del kan trots att han har avgått spela rollen som en enande faktor. Denna strid kommer dock förr eller senare att blomma ut med anledning av de allvarliga marknadsinslag som nu har fått sitt godkännande.
Marxister på Kuba i kommunistpartiet, i fackföreningarna och på arbetsplatserna och i bostadsområden måste organisera sig för att försvara den planerade ekonomin. De måste också vara beredda till enad kamp med de delar av byråkratin som vill försvarar den planerade ekonomin.
Kristofer Lundberg
