Byggnads och Elektrikerförbundet tog för två år sedan en viktig strid då de lyckades stoppa det lettiska byggföretaget Laval från att dumpa arbetarnas löner på ett skolbygge i Vaxholm. Laval anmälde facken till arbetsdomstolen (AD), som sade nej till företagets krav att blockaden av arbetsplatsen skulle upphävas.Före sin slutliga dom bad dock AD EG-domstolen (EU:s domstol) om ett förhandsavgörande. De muntliga förhandlingarna med fack, arbetsgivare och regeringsrepresentanter hålls på onsdagen den 10 januari i EU-domstolen i Bryssel. Förslaget till dom, som väntas komma inom några månader, riskerar att drastiskt försämra fackföreningsrörelsens möjligheter att försvara arbetares löner och anställningsvillkor.
De muntliga förhandlingarna tillmäts inte så stor betydelse. För EG-domstolen är det de skrivna yttrandena från parterna och från EU-kommissionen som väger tyngst. Byggnads, Byggettan och Elektrikerna får till exempel bara en halvtimme att dela på för att tala för sin sak. När EG-domstolen har sagt sitt kommer det att dröja ytterligare några månader innan AD avger sin dom.
Den moderata kommunledningen i Vaxholm valde 2004, efter ett anbudsförfarande, att anlita Laval för att bygga om Söderfjärdsskolan. 35 lettiska arbetare skulle göra jobbet för löner som låg på drygt hälften av vad en svensk byggnadsarbetare kom upp till enligt kollektivavtal och ackord. Byggnads linje var att de lettiska arbetarna var välkomna, men på svenska villkor.
Vägrade teckna avtal
Laval vägrade dock att skriva på Byggnads kollektivavtal och körde igång arbetet på skolan. Byggnads och Elektrikerförbundet svarade med att försätta byggarbetsplatsen i blockad. Bygget upphörde efter några månader och Laval gick i konkurs.EG-domstolens huvuduppgift kommer att vara att ta ställning i frågan om nationell strejkrätt och andra stridsåtgärder ska räknas som ett hinder för EU-fördragets artikel 49 om fri rörlighet.
Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd och Elektrikernas försvarare säger till Dagens Arbete den 3 december att: ”EU har ingen behörighet att reglera rätten till stridsåtgärder. Ett fack utan avtal har alltid rätt att ta till stridsåtgärder i Sverige.”
Lavals advokat Anders Elmér däremot, kramar skrivningar i EU-kommissionens yttrande om att stridsåtgärder inte får vara så detaljerade och oproportionerliga att de utgör hinder för den ”fria rörligheten”.
Den svenska regeringen uttalar åtminstone i ord fortfarande att de försvarar linjen att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige.
Men byggnadsarbetare har inte glömt den hätska kritik de borgerliga partiledarna kastade på Byggnads när konflikten var som hetast 2004. Fredrik Reinfeldt sa då att Byggnads agerande var en ”skamfläck för hela LO”.
EU – kapitalets verktyg
EU är framför allt storföretagen och kapitalets verktyg. Utfallet i Vaxholmsstriden är principiellt mycket viktig för alla arbetare i Europa.Ett negativt utfall med nytt innehåll, och nya tolkningar av EU:s tjänstedirektiv och utstationeringsdirektiv skulle öppna för social dumpning med drastiska försämringar av löner och arbetsvillkor.
Fackföreningarna kan inte lita på EG-domstolen, bara på sin egen enade styrka och kampberedskap mot en låglönemarknad i Sverige och i Europa.
Stefan Lundqvist
