Kanske känns det underligt att visa en film ur sektionen Twilight Zone kl 10:30 på morgonen. Men i biosalongen försvinner ofta tid och rum och denna gång bjöd Stockholms Internationella Filmfestival på en goding som fick en att vara glad att man fick gå ut ur biografen under dagtid.Rosalind Leigh lämnar huset och alla sina saker till sin son Leon. Han har brutit kontakten med henne sedan länge då hon under hans uppväxt försökt få honom involverad i hennes kult som dyrkar änglar. Modern lämnar allt åt Leon med en önskan om att få honom att söka sig tillbaka till hennes tro och därmed rädda honom från faran som är efter honom.
The Last Will and Testament of Rosaling Leigh utspelas i Leons barndomshus. Det är ett dammigt hus med mycket gamla prylar och statyer på änglar och dylikt. Under hela filmen följer vi Leon och lär känna miljön i huset. Musiken är välkomponerad och följer panoreringarna noggrant. Vi får inte se det vi ska frukta, men det är just att inte veta som gör det hela kusligt när man hela filmen sitter på helspänn och väntar in det.
Filmen bjuder inte på några som helst skrämselmoment eller ”äckliga saker” som flyger runt framför oss utan leder oss rakt in i den rädsla som bygger på Leons egna barndomsrädslor: att det ska finnas en gud att frukta och vad som händer med dem som tappat sin tro.
Lucia Collazos
