
Filmen är regisserad av filmkollektivet Grupp 13 där bland annat Bo Widerberg och Roy Andersson ingick. Den skildrar händelserna kring den debatterade tennismatchen 1968 som skulle hållas i Båstad mellan Sverige och Rhodesia. Mången kritisk röst höjdes kring Sveriges ställningstagande att bjuda in Rhodesia, som då styrdes av en apartheidregim med ett starkt förtryck av den svarta majoriteten i landet. Den vita sporten skildrar händelserna före, under och efter att matchen skulle ha spelats, med den ledande frågan ”Hör politik och idrott ihop?”. Studenter från hela landet kom för att protestera mot matchen och attackerades hårt av polis.
Demonstrationen uppnådde ett konkret resultat genom att matchen stoppades, vilket ledde till att såväl pressen som andra meningsmotståndare på högerkanten ropade på utök-ade befogenheter för polisen.
Roy Andersson närvarade personligen vid filmvisningen och pekade på vilka paralleller som kan dras till Göteborgsprotesterna år 2001. Under en tidsperiod av fyrtio år kan vi se hur polisen slår allt mer brutalt mot protester, samtidigt som det har blivit betydligt svårare för en opinion att uppnå sina mål.
Som dokumentärfilm kan Den vita sporten räknas som en av de viktigaste i Sverige i rollen som oberoende motpol till de alltid vinklade massmedia. Filmen i sig bör ej beskyllas för att vara vinklad, då den ger stort utrymme för de reaktionära meningsmotståndarna att komma till tals okommenterat. Den underliggande kritiken återspeglas ändå tydligt nog av situationen.
Efter visningen pratade Roy Andersson och Kalle Boman (som även han ingick i Grupp 13) om filmens tillkomst, dess betydelse idag och svarade på publikens frågor. Herrarna menade även att det finns frågor som är i behov av en rörelse lik den 1968. Som svar på publikens förfrågan, hoppades man även att SVT kunde visa filmen under detta år, men det tycks tyvärr vara oklart än så länge.
Peter Henriksson