Volvo gör hundratals miljoner kronor i vinst årligen, vilket företaget inte tycker är nog. Därför ska ytterligare tusentals jobb bort.
Volvo annonserade i förra veckan nedskärningar motsvarande 4 400 tjänster globalt. Nedskärningarna är en del av ett paket man lanserade under förra året, omfattande fyra miljarder kronor årligen.
Bakgrunden till besparingarna är den minskade lönsamheten. Fjärde kvartalet 2013 gav en vinst på 237 miljoner kronor, att jämföra med samma period 2012, som gav en vinst på 706 miljoner kronor. Perssons förklaring är att koncernen byggts upp globalt av uppköp av företag, vilket har skapat en överbemanning, samt ökade kostnader för teknologisk modernisering.
30 000 arbetar på Volvo i Sverige och varslet motsvarar fyra procent av arbetsstyrkan, men hur många som kommer att få gå i Sverige svarar man i nuläget inte på.
Trots den betydligt lägre vinsten föreslår Volvos styrelse en lika hög aktieutdelning på tre kronor per aktie, vilket motsvarar totalt sex miljarder kronor – rakt ner i fickorna på ägarna.
Responsen från de svenska fackföreningarna, Unionen och Akademikerna, som organiserar tjänstemän och konsulter, har varit sval.
Peteris Lauberts, ordförande för Akademikerna på Volvo Lastvagnar i Göteborg, berättar för TT att de senare årens tunga utvecklingsfas nu är över och att det då är naturligt att företaget inte behöver lika mycket personal längre. Kenneth Wigrund, ordförande för Akademikerna på Volvo, säger till Aftonbladet att man nu kommer att titta på hur varslet kommer att påverka arbetet för de som blir kvar och hur de ska hantera arbetsuppgifterna med färre i personalen.
Precis som Rättvisepartiet Socialisterna förde fram under fordonsindustrikrisen 2008-09 så krävs det kamp för jobben. När produktionen eller vinsten minskar krävs det åtgärder för att undvika varsel, men utan press från facken är det oundvikligt med varsel och nedskärningar. Fack som inte tar striden accepterar attackerna, precis som IF Metall gjorde i sin krisuppgörelse då man gick med på sänkt arbetstid och sänkt lön. Istället krävs det kamp för minskad arbetstid med bibehållen lön, för att kunna sysselsätta fler, och krav på utbildning istället för varsel.
En omställning av Volvos lastbilstillverkning till grön produktion och utveckling av alternativ till fordon beroende av fossila bränslen, skulle inte bara bibehålla och skapa nya jobb, det är också en nödvändig åtgärd för att stoppa klimatkrisen. Men att ett vinstdrivande företag, utan längre sikte framåt än till nästa kvartalsrapport, skulle genomföra detta är inte möjligt och därför krävs ett förstatligandeav industrin, under den demokratiska kontrollen av arbetarna själva. Endast på detta sätt kan man garantera jobben och styra utvecklingen mot en klimatanpassad fordonsindustri. ■
