Malcolm X
Den 21 februari i år var det 50 år sedan Malcolm X mördades. Idag samlar parollen #BlackLivesMatter embryot till en ny rörelse med afroamerikanska unga i spetsen, mot rasistiskt polisvåld, ekonomisk exploatering och socialt utanförskap. Malcolm X försökte göra slut på det förtryckande och förnedrande systemet och är en symbol för dagens revolutionärer. Hans liv och kamp förtjänar att studeras.
Malcolms föräldrar, Earl och Louise, gifte sig år 1919 i Montreal, Kanada. År 1921 flyttade paret till Omaha i Nebraska, USA. Båda var engagerade i Universal Negro Improvement Association and African Communities (UNIA), som hade grundats av den jamaikanske aktivisten Marcus Garvey.
Garveys rörelse var en social rörelse för svarta i USA, som angrep den vita rasismen och det vita styret. Rörelsen kämpade för ”svart makt”, en enad svart kultur och svart kapitalism. Den uppmuntrade bland annat till uppbygget av afroamerikanska företag.
Vid denna tid hade rasistiska Ku Klux Klan (KKK) fått en återkomst i USA. Denna nya våg av KKK-aktivitet drevs inte bara av hat mot afroamerikaner utan även mot judar, asiater och andra icke-vita. Under år 1921 bildades hela 24 lokalavdelningar av KKK i Nebraska. De arbetade öppet med demonstrationer, korsbränningar och möten, och påstods ha 45 000 medlemmar. KKK blev snart en kraft i den nationella politiken.
År 1925 födde Louise sitt fjärde barn – Malcolm. Som aktiv i UNIA blev Malcolms far utsatt för regelbundna hot och trakasserier från KKK. När familjen bodde i Michigan och Malcolm var fyra år gammal satte rasister eld på familjens hus och det var på håret att de undkom.
Malcolm kom som barn att följa med sin pappa på UNIA-möten och har själv skrivit om dessa: ”Mötena avslutades alltid med att min far flera gånger uttalade en fras som de andra skanderade efter honom: ’res dig du mäktiga ras, du kan uppnå vad du vill!’”
Malcolms pappa dödades när en spårvagn körde på honom. Modern och hans vänner, liksom Malcolm, var säkra på att han hade mördats av rasister. Men försäkringsbolaget betecknade det som självmord och betalade inte ut försäkringspengarna. Louise blev ensamstående mor med åtta barn mitt under 1930-talets ekonomiska kris.
Efter skolgången hade Malcolm många olika jobb. Under andra världskriget jobbade han en del på järnvägen som servitör i restaurangvagnen. Men ständigt återkommande arbetslöshet ledde till småbrott, droger och en fängelsedom.
Det var under fängelsetiden som Malcolm kom i kontakt med Nation of Islam (NOI) via ett par av sina syskon som var engagerade där. NOI förespråkade i likhet med UNIA svart nationalism och var prokapitalistisk. Under 1930-talets krisår växte NOI i storlek.
Efter fängelset jobbade Malcolm en kort tid inom bilindustrin men snabbt avancerade han inom NOI och började jobba som präst. Inom NOI var det tradition att ta bort sitt efternamn och ersätta det med ett X, vilket Malcolm också gjorde.
Malcolms predikningar och andra aktiviteter kom snabbt att öka medlemsantalet i NOI. Han åkte på mötesturnéer över stora delar av landet.
Flera av hans tal är rena mästerverk i att visa hur de svarta i USA har tryckts ned. Flera klipp kan hittas på nätet och är väl sevärda idag. Temat var ofta att visa på historien av slaveri och förtryck och att få de svarta att känna stolthet. Ofta var de fyllda av retoriska frågor:
– Vem lärde dig att hata dig själv? Vem lärde dig att vara pacifist? Var han en pacifist? Vem sa att svarta inte kan försvara sig själva? Försvarade han sig själv?
Precis som idag fanns en debatt om kampmetoderna. Trots de i många fall stora framgångar som skedde under 1950- och 60-talens kamp mot diskrimineringen med de så kallade ickevåldsmetoderna fick metoderna hård kritik av personer som Malcolm och Black Power-anhängare.
Malcolm deltog vid några tillfällen i möten arrangerade av Socialist Workers Party, ett parti som kallade sig trotskistiskt, men som var anhängare av exempelvis Fidel Castro på Kuba och Che Guevara.
Malcolm X hade fått ett starkt intryck av upproren och befrielsekampen i Afrika och Asien mot kolonialism och imperialism. Vid ett tillfälle fick han en hälsning från Che Guevara. Det var en tid då Malcolm X omprövade flera av sina åsikter, radikaliserades och närmade sig socialistiska idéer. ■
Malcolm X som revolutionär
Den 8 mars 1964 meddelade Malcolm X att han skulle lämna Nation of Islam (NOI) för att till fullo engagera sig i kampen för medborgerliga och mänskliga rättigheter i hemlandet och utomlands. Då hade han redan varit avstängd från NOI i 90 dagar.
Malcolm skulle komma att bilda Muslim Mosque Inc för att fortsätta organisera en muslimsk rörelse för svarta amerikaner och i juni år 1964 grundades den politiska gren som skulle tillåta honom att fullt ut delta i medborgarrättsrörelsen: Organisation for Afro-American Unity, inspirerad av Organisation for African Unity som bildades i efterdyningarna av befrielsekampens segrar i den så kallade tredje världens fattiga länder.
Efter att ha lämnat NOI inledde Malcolm i april år 1964 vad som skulle bli två långa resor till Afrika, Mellanöstern och Europa. Resorna hade religiösa och politiska mål. Han försökte genomföra sin pilgrimsresa till Mekka och formellt anamma den sunnimuslimska läran. Malcolm ville bli en förgrundsgestalt för den muslimska rörelsen i USA.
Malcolms resor i Mellanöstern och Afrika hade en enorm inverkan på hans tankar om islam. Han trodde att islam skulle kunna spela en andlig och politisk roll i befrielsekampen mot rasism och vit överhöghet. Han ansåg att ”Vår framgång i Amerika kommer att omfatta två sfärer, svart nationalism och islam […] Och islam kommer att länka oss andligt till Afrika, Arabien [Arabiska halvön] och Asien”.
Politiskt strävade Malcolm efter att befria 22 miljoner afroamerikaner från fattigdom, polisvåld och politisk diskriminering. Han tvingades att navigera i den nya världsordningen efter andra världskriget med revolution och kontrarevolution. Revolutionerna i den koloniala världen, som i Kina, Algeriet, Vietnam och Kuba, mordet på den kongolesiske premiärministern Patrice Lumumba 1961 och den oberoende rörelsen som utmynnade i den inflytelserika Bandungkonferensen år 1955 fick djupgående effekter för Malcolms politiska världsbild.
De antikoloniala revolutionerna, framväxten av USA som en dominerande kapitalistisk supermakt samt förstärkningen av socialdemokratin i Västeuropa och av stalinismen i Östeuropa gav upphov till att Malcolms idéer snabbt förändrades under hans sista 11 månader i livet.
I USA hade den svarta frihetsrörelsen inlett en ny fas år 1955. Det brutala mordet på Emmitt Till samt Rosa Parks trotsiga vägran att resa sig från ett bussäte i Montgomery antände medborgarrättsrörelsen som en kraftfull social rörelse mot slaveriets efterföljare: De rasistiska Jim Crow-lagarna.
President Harry Trumans antikommunism, senator Joe McCarthys häxjakt och Kalla kriget fick en förödande effekt på den radikala svarta frihetsrörelsen och dess ledande vänsteraktivister.
En reformistisk, liberal och kyrkobaserad ledning utvecklades, med organisationer som National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) och Southern Christian Leadership Council (SCLC). Medborgarrättsrörelsen, med dess icke-
våldsinriktade civila olydnadstaktik och kamp för politiska och sociala reformer mot storföretagen och dess två partier (Demokrater och Republikaner), blev den dominerande kraften i frihetskampen.
Den liberala politiska och ekonomiska eliten trodde att kapitalismen kunde ta itu med fattigdom, rasism och förtryck. Men det var masskampen som tvingade president Lyndon B. Johnsons administration att under åren 1964-65 genomföra viktiga sociala reformer under parollen ”kriget mot fattigdomen”.
Malcolm X:s arbete under denna period var en fortsättning på hans analys av tredje världen, som han utvecklades under 1950-talet och genom hans möte med Fidel Castro i Harlem år 1960.
Han betonade den borgerliga liberalismens begränsningar, vilket skulle bli uppenbart när Johnson beslutade om USA:s fullskaliga militära intervention i Vietnam. Malcolm X fördömde tvåpartisystemet och särskilt det Demokratiska partiet för att avleda sociala rörleser och befästa den vita överhögheten. Han fördömde den amerikanska demokratins hyckleri inför de sociala explosionerna i ett antal städer och den våldsamma repressionen mot aktiva i medborgarrättsrörelsen, inklusive morden på James Earl Chaney, Andrew Goodman och Michael ”Mickey” Schwerner.
Malcolm förespråkade rätten till väpnat självförsvar mot rasistiska medborgargarden och det statsunderstödda våldet. Hans linje fungerade som en motvikt till Martin Luther Kings och medborgarrättsrörelsens lednings ickevåldsideologi. Malcolm X:s analys av den terror som drabbade svarta arbetare och ungdomar i hela det rasistiska USA lade grunden för utvecklingen av Black Panther Party och black power-rörelsen.
Han försökte återknyta kampen för medborgerliga rättigheter i USA till ett internationalistiskt perspektiv genom att förena de mest förtryckta och de unga i tredje världen och USA, för en total frigörelse från maktens dagliga förtryck och exploatering. Hans kampanj för att dra USA inför rätta i FN för brott mot afroamerikaners mänskliga rättigheter var avgörande för att sätta kampen på den globala dagordningen.
Den internationella härskande eliten, amerikanska statliga styrkor och NOI-medlemmar ville se Malcolm död på grund av hans förmåga att organisera, inspirera och ge ett alternativ till rasism och kapitalism.
I slutet av sitt liv gjorde Malcolm en djupare analys av kapitalismen och den vita överhögheten som kunde ge en vägledning för black power-aktivister, organisationer och framtida generationer.
Malcolm X har betydelse eftersom de sociala villkor som formade Malcolm fortfarande existerar: Misär, rasism, hög arbetslöshet, massfångenskap, polisvåld, uppsägningar och massiva budgetnedskärningar är alla produkter av ett sjukt kapitalistiskt system som bygger på att leverera supervinster för en global styrande elit. Dessa villkor kommer att frambringa en ny generation av revolutionärer som likt dagens ungdomar i Ferguson och runt om i USA kommer att inspireras av Malcolm X:s lysande exempel. ■
