foto: Elias Theodorsson
Rättvisepartiet Socialisterna kräver att badhusen i arbetarområdena Hammarkullen och Rannebergen ska vara kvar.
Den av politikerna i Idrotts- och föreningsnämnden beställda ”Badhusutredning”, som skulle undersöka konsekvenserna av en stängning av de två äldre simhallarna och gymmen Rannebergsbadet och Hammarbadet i Angered (nordöstra Göteborg), är nu klar. Förslagen innebär att baden åter är hotade.
Utredningen har kommit fram till tre förslag som politikerna ska besluta om.
- Båda baden läggs ner helt.
- En av anläggningarna läggs ner medan den andra renoveras och fortsätter verksamheten.
- Gymmet på Hammarbadet blir kvar, men simhallen på Hammarbadet läggs ner. Rannebergsbadet blir kvar, men endast som en föreningssimhall, vilket innebär att den kommer att stängas för allmänheten.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har ett fjärde alternativ som är att renovera, rusta upp och utveckla de lokala badhusen. Det är ett alternativ som vi tillsammans med anställda och brukare kommer att ta strid för.
När Angered Arena byggdes frågade både personal och gäster om det kommer att innebära en stängning av de två badhus som sedan tidigare finns i Angered. Löftet då från politikerna var att de kommer
att vara kvar. Efter att Angered Arena öppnades togs det ett beslut om att stänga Rannebergsbadet för allmänheten och starta en utredning om Hammarbadets framtid. Detta beslut kom hastigt och det hade in-te informerats till de boende i området, vilket väckte stor ilska.
Rättvisepartiet Socialisterna, som hade varnat för att en stängning kunde ske, agerade direkt med demonstrationer i Rannebergen och Hammarkullen samt personalmöten och massmöten. Till protesten utanför simhallen i Rannebergen bjöds Anna Johansson (S), ordförande för Idrotts- och föreningsnämnden i Göteborg, in och sattes under stor press. Efteråt revs beslutet upp och Rannebergsbadet öppnades på nytt.
Samtliga gäster hade getts nya gratis simkort på Angered Arena och ingen reklamkampanj eller motsvarande sattes in för att påtala att Rannebergsbadet åter hade öppnat, trots att marknadsföringsbudgeten beräknades gå med ett överskott på två miljoner kronor i år. Nu försöker man använda besökssiffrorna för att stänga det.
Utredningen om Hammarbadet sköts på framtiden, till efter valet. Det beställdes en ny utredning för de två badens framtid och det är den som nu är klar lägligt en månad efter valet och alla förslagen innebär nedläggning av baden i olika former – något som ingen i den rödgröna majoriteten ville diskutera under valkampanjen.
I kommunens budget nämner man nu att ett prioriterat mål är att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens ojämlikhet.
Att träna är idag till stor del en klassfråga. Angered Arena tas där upp som ett positivt exempel.
Hälsoteket, som har gratis träning, lyfts också fram som ett positivt exempel, men har nu flyttat sin träning till Angered Arena. Steget till att börja betala för sin träning avgörs självklart av priset. Ett gymkort på Hammarbadet kostar idag 250 kronor för en månad. Ett gymkort för endast en månad finns inte på Angered Arena, men ett tremånaderskort kostar 1 300 kronor.
Simkunnigheten ska enligt budgeten öka bland stadens unga, vilket också är ett av de prioriterade målen. Att då ha med ett förslag om att stänga ner två bassänger i staden går emot budgetens mål. Att det är trångt i simhallarna i Göteborg råder det inget tvivel om: Det är kö till simskolor och att erbjuda kantbanor till samtliga skolundervisningar är en omöjlighet. Alternativet för skolor blir då att söka sig till privata eller kommunala bad utanför stadsdelen.
Det fjärde alternativet saknas, men kommer att drivas av Rättvisepartiet Socialisterna. RS kämpar för att båda simhallarna ska rustas upp, utvecklas och finnas kvar. Detta av många skäl. Stadsdelscentrum i både Hammarkullen och Rannebergen har under lång tid förfallit och en mötesplats som har öppet kvällstid är oerhört viktig för tryggheten i området. Pris och närhet till motionsanläggningar är två faktorer som är viktiga för folkhälsan.
I nordöstra Göteborg bor det över 96 000 folkbokförda invånare, var-av en fjärdedel är under 18 år. Simkraven för skolan är numera satta så att de har kunskapsprov i årskurs tre, krav för godkänt betyg i årskurs sex och i årskurs nio.
Av de 24 000 barn och unga är det alltså drygt 4 000 av dessa som ska genomföra simprov varje år. Till detta ska läggas att skolorna ansvarar för att alla barn når de mål som har satts upp. Hur ska dessa mål nås om de olika kommunala instanserna tar beslut som hindrar att måluppfyllelsen kan genomföras? ■
