Billigt och lätt att lägga ned i Sverige

2006-07-27 16:38:16




Storföretagen och deras organisationer kritiserar med jämna mellanrum det svenska företagsklimatet. Det är dåligt, enligt deras mening. Det är för många regler, det är för svårt att avskeda folk, fackets rätt till sympatiåtgärder måste bort osv. Så går tongångarna. Men när det gäller möjligheterna att lägga ner företag är det annat ljud i skällan.

I en artikel i Affärsvärlden (nr 9-2006) lovordas den svenska modellen just vad gäller företagsnedläggningar. För att inte tala om de svenska fackföreningarna som oftast, enligt Affärsvärlden, särskilt på central nivå, har ”förståelse när nedläggningar sker”. Detta beröm från arbetsgivarhåll borde få skammens rodnad att breda ut sig på fackledarnas kinder.

Tio gånger dyrare

En grundläggande orsak till de många nedläggningarna i Sverige under de senaste åren är nämligen fackens flathet. Initiativen till kamp har varit få. Man protesterar i ord, men accepterar snabbt att, som det heter, ”göra det bästa av situationen”. Det betyder i praktiken det bästa för arbetsgivaren.
Ett exempel är Ericsson, som mer än halverat antalet anställda under de senaste åren utan att få några större problem med facket.
Affärsvärlden jämför Electrolux stängning av vitvarufabriken i Nürnberg, med nedläggningen av dammsugarfabriken i Västervik.
I Nürnberg bröt en lång och utdragen strid ut. Nedläggningen beräknas kosta minst tio gånger så mycket som nedläggningen i Västervik, där prislappen bara var cirka 200 miljoner kronor för Electrolux.
Tack vare en sju veckor lång strejk tvingade de anställda i Nurnberg företaget att betala 1,8 månadslöner per anställningsår. Maximalt 1,9 miljoner kronor, i snitt 550 000 kronor. Under ett års tid ska också ett speciellt företag hjälpa de anställda att hitta nya jobb.
I Västervik avslog Electrolux däremot även Metalls krav på en avtalspension för alla över 58 år (Aftonbladet 26 november 2004). När Electrolux nyligen beslutade att lägga ner tillverkningen i Torsvik var man inte beredda att ge arbetarna mer än de betalat in till en så kallad omställningsförsäkring, cirka 100 000 kronor.
Skillnaden mellan exemplet Nürnberg och Västervik/Torsvik är just den långa och hårda strid man tog i Tyskland. Kamp lönar sig.

Stora skillnader

I en undersökning från Ams och Arbetslivsinstitutet jämförs också regelverket för nedläggningar i olika länder. Skillnaden är stor mellan Norden, Storbritannien och Irland å ena sidan och ”Kontinentaleuropa” å den andra.
I exempelvis Frankrike, Tyskland och Spanien kan nedläggningar dra ut på tiden, till exempel för att någon myndighet måste ge sitt tillstånd. Eller för att förhandlingarna med facket ska vara klara innan fabriksdörrarna får stängas.
”I till exempel Italien ser man detta med att förhindra nedläggningar som ett centralt och prioriterat politiskt mål”, säger Christina Skantze vid Institutet för tillväxtpolitiska studier till Affärsvärlden.
I Sverige däremot går det snabbt och enkelt.
Länsarbetsnämnden ska underättas, något som bara är en ren formalitet. Sedan ska det ske fackliga förhandlingar. Men som Affärsvärlden konstaterar är inte detta heller någon större stötesten. Att Sverige är ett eldorado för att lägga ner företag är relativt okänt i den politiska debatten.

Ta strid för jobben

Varken arbetsgivare, fackledningar eller s-regeringen har något intresse av att upplysa svenska arbetare och tjänstemän om hur de tillsammans agerar för att underlätta företagsnedläggningar. Svaret från svenska löntagare måste vara att ta initiativ till kamp underifrån – på gräsrotsnivå – och i samarbete med anställda i andra länder.
Scaniaarbetarnas strid vid den nedläggningshotade fabriken i Falun (se tidigare nummer av Offensiv i vår) är ett exempel på den kampvilja som finns på basplanet, även i Sverige.

Ingrid Eriksson

Hur lätt är det att lägga ner företag i olika EU-länder

Sverige Storbritannien Tyskland Nederländerna Frankrike
Nedläggningen måste godkännas av myndighet Nej Nej Nej Ja Nej
Myndighet kan förlänga varselperiod Nej Nej Ja Ja Ja
Lagreglerade uppsägningstider, månader 1-6 >3 1-7 1-4 1-2
Lagstadgat avgångsvederlag Nej Ja Nej Nej Ja
Socialförsäkringsplan krävs Nej Nej Ja Ja, praxis Ja