En mäktig generalstrejk hade greppet om den franska ön Guadeloupe i mer än sex veckor, och spred sig till grannön Martinique och sedan den 5 mars till den östafrikanska ön Réunion.Den 4 mars slöts ett avtal mellan LKP (Kommittén mot exploatering, som representerar massorna på Guadeloupe) och cheferna på ön.
Avtalet representerar en imponerande seger för arbetarna på Guadeloupe. Det inkluderar en löneök- ning på 200 euro (cirka 2 200 kronor) i månaden för de lägst betalda arbetarna, samt eftergifter i fråga om priset på bröd och flygresor. Förhand- lingar pågår fortfarande gällande andra krav, som sänkta priser på basvaror. Strejkens stridbarhet och slutgilti- ga seger är ett lysande exempel för arbetare internationellt på hur man kan slå tillbaka effekterna av kapitalistiska kriser.
Avtalet, som skrevs på i onsdags i förra veckan, är väldigt detaljerat. Det innehåller 165 paragrafer som täcker en rad olika frågor, från priset på baguetter till lärares anställningsvillkor. Elie Domota, ledare för LKP, frågade en massdemonstration utanför stället där förhandlingarna ägde rum om han skulle underteckna avtalet efter att han hade läst upp det högt. Demonstrationen uttryckte sitt godkännande. Domota svarade:
– Kamrater, vi kan vara stolta över vad vi har åstadkommit, men det är bara det första steget!
Elie Domota tillkännagav därmed att generalstrejken var avslutad, men inte mobiliseringen. Han sa att ”mobilisering är det enda sättet att vinna” och att de skulle fortsätta att kämpa, för att få cheferna att förverkliga avtalet och för att vinna nya segrar. Men frågan är vad som är det sista steget?
Arbetsgivarorganisationen MEDEF är inte längre den starkaste organisationen i Guadeloupe. LKP samlar hela arbetarklassen under en fana. Om cheferna skulle vara så arroganta att de tror att de fortfarande är i stånd att genomföra sin vilja, tar de fel.
– Vi har varit en rörelse i 40 dagar. LKP kommer inte att upplösas, vi har 40 års jobb kvar att göra, har Elie Domota för LKP sagt.
Socialister kan inte annat än att hålla med. Det finns inga skäl till att upplösa den här organisationen bara för att generalstrejken har avslutats.
Den magnifika segern för generalstrejken på Guadeloupe representerar ett dilemma för den franska kapitalismen och för Sarkozyregeringen. Samtidigt som franska arbetare och unga tvingas acceptera hårda attacker på sina jobb, sin service och sin levnadsstandard och är beredda att kämpa, har en radikal massrörelse i franska Karibien tvingat fram enorma eftergifter från den franska regeringen. Sarkozy hotas nu av ett fruktat scenario, där franska arbetare på fastlandet gör detsamma! I uppladdningen inför nästa nationella strejkdag i Frankrike den 19 mars kommer utvecklingen i Guadeloupe säkerligen att ge arbetare förnyat självförtroende.
Det enda sättet att skapa möjligheter att tillgodose folks behov på Guadeloupe, Martinique och internationellt är att förändra det system under vilket samhället styrs. Socialism, ett system där ekonomin och samhället styrs av arbetare demokratiskt, är det enda alternativet som är kapabelt att tillgodose alla människors behov. Därför måste vi bygga en internationell rörelse för socialism. I Guadeloupe och franska Karibien betyder detta en massmobilisering för att bryta den lokala och den internationella kapitalismens makt och bygga en socialistisk federation i regionen.
Alex Lecoq och Mikael Helot
Gauche Révolutionnaire
(CWI i Frankrike)
