Göteborg: Fyll Gustaf Adolfs torg mot högerns budget

Slut upp till Gustaf Adolfs torg den 4 november och protestera mot Göteborgs kommuns nedskärningsbudget (Foto: RS Göteborg).

av Johannes Lundberg // Artikel i Offensiv

I fredags (den 18 oktober) presenterade Göteborgs allianspartier sin budget för 2020. Det är tydligt var fokus ligger för Göteborgshögern: Effektiviseringar, utförsäljningar och att viktigt arbete kan skötas på ideell basis.
Helt klart blir det ytterligare nedskärningar om högerpartiernas budget går igenom.

”Med näringsliv och civilsamhälle bygger vi ett Göteborg som håller ihop”, finner en att läsa bland de första styckena i budgeten.
Vad betyder då detta? Jo, det privata och den del av samhället där människor hjälper varandra utan inblandning av det offentliga, staten eller kommunen, är det som ska hålla ihop staden. Samtidigt är det just bristen på seriös offentlig verksamhet som slitit staden isär.
”Ansvarsfullt förvaltande av stadens ekonomi”, heter det vidare. Den stundande lågkonjunkturen ska motivera kommande nedskärningar och det hävdas att ett trendbrott är nödvändigt. ”Den totala personalvolymen ska minska”, finns att läsa och gäller samtliga nämnder.
Det ideella engagemanget från föreningar och civilsamhället är av stor vikt för stadens utveckling, skriver Allianspartierna: ”I grunden är det varje enskild medborgares ansvar att Göteborg blir en välkomnande stad.” Med denna mening är det som att högerpartierna avsäger sig ansvaret gällande trygghet och välkomnande.

Självklart lyfter högern behovet av fler poliser på Göteborgs gator och torg, där kraftfulla förebyggande åtgärder skrivs ut, men där civilsamhället ska spela en avgörande roll i arbetet.
Offensiv skrev för ett par veckor sedan om regeringens punktprogram mot gängkriminaliteten och dess avsaknad av det förebyggande arbetet.
Göteborgs-Posten rapporterade i måndags om att även 14 polischefer menar att hårdare straff inte löser gängproblematiken. Många av dem är inne på just det förebyggande arbetet och kommunens ansvar. Att ”bura in kriminella” hjälper föga, då grunden till nyrekrytering finns kvar.
Som svar på bostadsbristen har de blandat boende som affärsidé, med betoning på bostadsrätter, om än fler hyresrätter nämns. Här vet vi sedan tidigare var borgarna står, att de också vill införa marknadshyra i nyproduktion.

Göteborg är en delad stad, ekonomiskt och socialt. En stor social klyfta är de höga ohälsotalen i vissa stadsdelar och skillnaden i medellivslängd mellan socioekonomiskt utsatta stadsdelar gentemot rikare stadsdelar. Arbetet för att minska denna klyfta ligger bland annat på Idrotts- och föreningsnämnden/förvaltningens bord och deras friskvårdsarbete runt om i stadens gym, motions- och simanläggningar med visionen ”Vi gör Göteborg friskare”.
Men även detta viktiga arbete ska försämras. Högst upp på listan vad Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag klargörs att ”Nämnden får i uppdrag att inte driva kommunala gym där andra aktörer kan göra det”. Vilka gym det är blir svårt att säga, men i och med att det ska bli lättare för företagande och arbetet ska underlättas för privata aktörer kan ju uppdraget tolkas som att varenda gym är hotat.
En privatisering av gymmen riskerar folkhälsan. Den lågintensiva träningen med fokus på målgrupper som kanske normalt inte skulle gå till ett gym är de som riskerar falla undan i kommersiella vinstdrivande syften hos en privat aktör.

Den politiskt viktiga reformen gällande avgiftsfri simskola som Rättvisepartiet Socialisterna var med och kämpade fram, såväl socialt som politiskt, skrotas inte helt oväntat av högern. 
Men det är inte bara nedläggning av Simlyftet som drabbar lärare och elever. Skolans budget i sig innebär sparkrav.
Tankesmedjan Balans har granskat budgeten gällande skolan: ”Grundskolenämnden måste minska ramen med 118 miljoner för att hålla budget i år. Det nya nedskärningskravet i budget för 2020 innebär 96 miljoner ytterligare i nedskärning. Drygt 200 miljoner kronor måste alltså skäras bort från nuvarande verksamhet i grundskolan”, uppger de i en artikel.
Samtidigt menar Sveriges Kommuner och Landstings ekonomer att kommunerna borde öka välfärdens resurser med 2,7 procent nästa år för att ge verksamheterna samma förutsättningar som 2019 med hänsyn tagen till inflation och genomsnittliga löneökningar, skriver Tankesmedjan Balans i samma artikel.

Rättvisepartiet Socialisterna manar till protester vid kommunfullmäktiges sammanträde den 4 november, mot högeralliansens budget.