Den 8 mars trotsade flera tusen människor Stockholmskylan för att fira den internationella kvinnodagen. I solidaritet med människor på flykt, mot patriarkatets fortsatta, konstanta hot.
Det var under parollen ”Motstånd Över Gränser – Mot Patriarkatet, Mot Sexism, Mot Fascism” som vi samlades kl 17:30 på Norra Latins skolgård, Norra Bantorget för att lyssna till talarna och förbereda för att i samlad trupp marschera mot Norrmalmstorg.
Demonstrationen arrangerades av 8 mars-kommittén som är en sammanslutning av olika partier och organisationer.
Bland de som talade fanns representanter från Kurdiska kvinnorådet Amara, Kurdiska Mödrar i Sverige, Grön Ungdom, Feministiskt Initiativ, Ung Vänster, SSU, med flera.
Folkmassan utstrålade värme och gav tyngd till budskapen på stora målade banderoller och hemsnickrade pappskyltar med blinkande lampor på.
Det talades om Trumps sexistiska legitimerande av kvinnohat och inskränkningar på bland annat aborträtten, Putins avkriminaliserande av våld i hemmet, om människor på flykt (där kvinnor är bland de mest utsatta), om de kvinnor som lider under IS förtryck, samt om kvinnors rätt till sina egna kroppar.
Det var en kombination av hyllningar till medsystrar, ett fördömande av den senaste tidens patriarkala bakslag och en vädjan att ta emot och hjälpa de som är på flykt.
Åtminstone en talare kritiserade kapitalismen och förde fram en grundläggande kritik av det rådande samhällssystemet. Detta, till skillnad från Gudrun Schyman som talade om demokratiska värderingar som ett verktyg för feminism, utan ett uns av systemkritik.
Till ljudet av trummor började vi marschera mot Norrmalmstorg, med talkörer som förstärktes av funktionärer gåendes med megafoner längs med det långa tåget.
Klassiska talkörer som ”Inga sexister på våra gator” och ”Den som flyr har inget val, ingen människa är illegal” blandades med nya ”Det spelar ingen roll hur du är klädd, du ska inte behöva vara rädd” och ”Ett nej är ett nej, ja till samtyckeslag”.
Det sista som hördes, när folksamlingen började lämna demonstrationen, var några som sjöng på första och andra versen i Internationalen.
Just det tillfället sammanfattar denna dagens behov av en feministisk kamp, tillsammans med en gemensam socialistisk analys, hand i hand mot kapitalismen och alla former av våld och förtryck. ■
