Sommarmånaderna har blivit synonymt med vårdkris. Den akuta personalbristen, som har resulterat i nedskurna vårdplatser, är på god väg att permanentas. Situationen på Skånes universitetssjukhus, SUS, har gått så långt att det hållits vad som kan betecknas som krismöte mellan sjukhusledningen och facket, rapporterade Sydsvenskan den 23 september.
Bristen på personal och ett stort antal sjuksköterskor som har sagt upp sig på kort tid har inneburit att SUS har förlängt sommarens stängning av 100 vårdplatser över hösten och att internmedicinska avdelningen i Lund har stängts. Personalen är oerhört pressad och tvingas till att springa mellan avdelningarna.
Nu varnas personalen för att patientsäkerheten är hotad, då väntetiden på akuten har förlängts, patienter vårdas på fel avdelningar och operationer ställs in dagligen. Även sjukhuschefen Jan Eriksson håller med om att det behövs höjda löner och bättre villkor för personalen samt mer bemanning för att råda bot på krisen.
Det enorma missnöjet över vårdsituationen i Skåne resulterade i att Femklövern (M, FP, C, KD och MP) förlorade sin majoritet i landstingsvalet och ännu är det oklart vilka som kommer att styra i regionen.
– Vi har fortfarande ingen rast, och när vi äter vår lunch måste vi ha koll på våra rum och vi hinner i princip aldrig gå utanför byggnaden under våra raster. Vi vet aldrig innan om vi ska få tid att äta lunch. Det grundläggande problemet är att det finns för få vårdplatser och för lite personal, säger en undersköterska på förlossningsavdelningen på SUS som Offensiv har talat med.
Socialdemokraternas budget för Region Skåne innehåller 892 miljoner kronor mer, eller 3,2 procent extra, till hälso- och sjukvården under år 2014 jämfört med Femklöverns budget. Det motsvarar ungefär 1 800 sjuksköterskor alternativt höjda löner för den befintliga personalen. Ökade anslag är välkomna, även om det är oklart hur stora de verkliga behoven egentligen är.
Det är en sak att lägga en budget i opposition, men en helt annan när S väl styr. Erfarenheterna pekar tyvärr på att S har en ovana av att genomföra nedskärningar och försämringar inom vården, exempelvis i Västernorrlands landsting och Västra Götalandsregionen. Det kommer krävas att facket, personalen och allmänheten är på tårna och sätter press på politikerna med protestaktioner, utfrågningar och mobiliseringar kring vårdpolitiken.
Ökad finansiering till vården är avgörande för att lösa krisen, men det räcker inte. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kräver att finansieringen ska utgå ifrån de verkliga behoven istället för att, som idag, avgöras av budgetdisciplin och överskottsmål. Det krävs att sjukvårdslagens krav på vård efter behov upprätthålls genom att ekonomiska styrningsmodeller, som new public management, skrotas och att vården återtas i offentlig ägo under demokratiskt styre av personal och patientgrupper. RS är emot generella höjningar av inkomstskatten, eftersom det främst drabbar dem med lägst ekonomiska marginaler. Istället är det de senaste årtiondenas stora vinnare – bankerna, storföretagen och mångmiljonärerna – som ska betala för att råda bot på vårdkrisen. ■
