Regeringen, som består av socialdemokraterna och den gröna vänstern, skrev under ett avtal att betala tillbaka motsvarande 40 miljarder svenska kronor till Storbritannien och Nederländerna fram till år 2024. Det skulle täcka vad regeringarna i dessa länder lagt ut efter att internetbanken Icesave gick omkull på hösten 2008.
Men en stor opinion pressade presidenten till att säga nej till avtalet, vilket enligt Islands grundlag automatiskt leder till folkomröstning – men detta är den första sedan självständigheten 1994.
Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har försökt förhandla fram ett nytt avtal med de båda regeringarna och med oppositionspartierna i alltinget för att undvika folkomröstningen – men de sista dagarna i fe- bruari kollapsade förhandlingarna.
Motståndet bland vanligt folk gäller inte bara avtalet om Icesave. Den ekonomiska krisen fortsätter – under år 2009 minskade landets ekonomi med 7,7 procent. För ett år sedan fälldes den dåvarande högerregeringen.
Vad krisen runt folkomröstningen visar är att Island behöver ett nytt parti – ett arbetarparti som tar strid mot kapitalets makt.
Per-Åke Westerlund