Francisco Oliveira Raposo och Gonçalo Romeiro från CWI i Portugal.
Massdemonstrationerna och generalstrejkerna i Portugal den här hösten är de största sedan revolutionen 1974. Det har skett en förskjutning åt vänster i fackledningen och de båda vänsterpartierna pratar om att samarbeta.– Nya attacker från regeringen ledde till kampuppsvinget. Den 15 september var en miljon ute på gatorna mot ett förslag som skulle sänkt lönerna med en månadslön, säger Gonçalo Romeiro, aktiv i Socialismo Revolucionário (CWI i Portugal).
Han tillhör också samordningsgruppen för Arbetslösas rörelse, som bildades i april i år. De har möten varje vecka och har genomfört flera mindre demonstrationer.
– Nya mobiliseringar den 21 och 29 september tvingade regeringen att backa. Men direkt efter höjde de istället skatterna, även för pensionärer som har mindre än 495 euro (4 330 kronor) i månaden.
Protestvågen fortsatte i oktober, med en stor konsert mot åtstramningarna och en demonstration som omringade parlamentet den 15 oktober.
En ny massdemonstration den 31 oktober följdes sedan av den historiska generalstrejken den 14 november, där fackföreningar i Portugal, Spanien, Italien, Belgien och Grekland strejkade och demonstrationer organiserades i många fler länder.
– Strejken den 14 november var den största sedan 1974, med stort deltagande från olika sociala rörelser. Vi från Socialismo Revolucionário fick väldigt bra respons på våra flygblad med krav på CGTP (portugisiska LO) att presentera ett program och en strategi för att fälla regeringen, säger Francisco Oliveira Raposo.
Han är med i Socialismo Revolucionário och tillhör styrelsen för motsvarigheten till Kommunal i Lissabon (Sindicato dos Trabalhadores de Muncipio do Lisboa) med 5 000 medlemmar. Lönerna har sänkts med cirka 30 procent på några år och ytterligare sänkningar väntar efter nyår.
Medellönen för allt från städare till brandmän blir då 600 euro (5 200 kronor) i månaden.
– Vi höll 70 lokala möten på arbetsplatserna inför den 14 november. Långt fler än vanligt kom på mötena så vi kände att strejken skulle bli stor. Vi organiserade också flygbladsutdelning till allmänheten på stan, berättar Francisco Oliveira Raposo.
– Det finns ett starkt tryck bland fackets medlemmar. Den centrala fackledningen har mobiliserat men inte lagt fram någon plan för kampen framöver. Det ger utrymme för frustration och provokatörer, vilket märktes i den senaste demonstrationen där ungdomar kastade sten och attackerades hårt av polisen, säger Gonçalo Romeiro.
De två vänsterpartierna – Vänsterblocket och kommunistpartiet – har hållit möten om att arbeta tillsammans, men ännu har inget hänt i praktiken.
– Inget av vänsterpartierna för fram ett klart socialistiskt program. Kommunistpartiet talar om en ”vänster- och patriotisk regering” och ”avancerad demokrati”. Vänsterblocket å andra sidan har tyvärr rört sig högerut, säger Gonçalo Romeiro.
Socialismo Revolucionário förutser fortsatt radikalisering under nästa år, då Portugal kommer att ställas inför nya hårda krav från Trojkan.
Per-Åke Westerlund
