Rusta välfärden – inte militären!

Ledare

Idag (den 14 maj)  lämnade Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier finns representerade, sin slutrapport. För första gången var det en oenig Försvarsberedning, då de forna allianspartierna inte har undertecknat slutrapporten. Men bakom retoriken finns små skillnader riksdagspartierna emellan. 

Försvarsberedning föreslår fler ubåtar. Här övar HMS Gotland med USS Ronald Reagan.

Alla är de för en fortsatt kraftig militär upprustning, vilket har utmynnat i Försvarsberedningens förslag att anslagen till det militära försvaret ska öka med 5 miljarder kronor per år. Det innebär 84 miljarder kronor till det militära försvaret år 2025 plus 4 miljarder till det så kallade civila försvaret. ”Detta motsvarar 1,6 procent av bruttonationalprodukten – en kraftig höjning mot dagens 53 miljarder”. (Dagens Nyheter den 14 maj). Det är den kraftigaste militära upprustningen sedan 1940-talet, enligt Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow (S).

Det blir större krigsorganisation och vapenarsenaler samt skattesänkningar för rika och bolag samtidigt som behoven av klimat- och välfärdssatsningar bara växer. Kommuner och regioner (landsting) behöver ytterligare 38 miljarder kronor till 2022, bara för att behålla personaltätheten, larmade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) dagen innan Försvarsberedningen lämnade sin slutrapport, vilket sammanföll med att Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm varslade 550 anställda på grund av ”ekonomiskt krisläge”. 

Sveriges militära upprustning är en direkt följd av Natoanpassning och USA-samarbetet. 

Satsningen på statens hårda kärna – polis och militär – på bekostnad av välfärden utgör en del av det borgerliga systemskifte 2.0 som regeringen genomför. Det är en högerpolitik som eggar de forna allianspartierna, SD, de mörkblåa officerarna och andra reaktionära krafter att kräva större försvarsanslag, Natoanslutning och ännu mer av batongpolitik. Och det märks i EU-valet som partierna har gjort till en tävlan om vem som är batongpolitikens främste företrädare. 

Samtidigt växer motståndet underifrån mot högerpolitiken och efter vårens många protester kan det bli en het höst, särskilt om de många gräsrotskampanjerna kommer samman i en gemensam protestdag. Det i sin ger en grund för bygget av en kämpande socialistisk vänster.

RS och Offensiv säger: 

• Rusta upp välfärden – inte militären. 

• Stoppa nedskärningarna. Inga vinster i välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Omedelbar höjning av statsbidragen till kommuner och regioner, med extra höjningar till glesbygdskommuner. 200 000 nya välfärdsjobb. Ta tillbaka alla skattegåvor till rika och storbolag. 

• Behoven ska styra. Bankerna, storbolag och naturtillgångarna samt transport-, bygg- och bostadsbolagen måste överföras i samhällets ägo och styras demokratiskt. För en demokratisk plan för hela samhällsekonomin som utgår från människors behov och säkrar en utveckling i samklang med naturen. ■