Arbetarkvinnor är den grupp som har de mest begränsade möjligheterna till avkopplande semester- och fritidsaktiviteter.
Hur semestern spenderas är en klassfråga, vilket en ny rapport från LO visar. Den visar även klasskillnader i andra fritidsaktiviteter, som till exempel att läsa böcker, träna och använda dator.
Nästan en tredjedel, 30 procent, av svenska arbetare stannar hemma under semestern, medan samma sak gäller endast 14 procent av Sveriges tjänstemän. Siffrorna gäller för år 2013 och har tagits fram av Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökning av levnadsförhållandena.De har tittat på andelen arbetare respektive tjänstemän som åker på semesterresor, har husvagn eller fritidshus.
Färre än hälften, 48 procent, av arbetarna har tillgång till ett fritidshus eller husvagn, och 49 procent har gjort en semesterresa på minst en vecka under det senaste året. För tjänstemän gäller det 60 respektive 70 procent; en stor skillnad jämfört med arbetarna.
Enligt rapporten spelar utbildningsnivån en roll; de ej fackutbildade arbetarna reser minst och har minst tillgång till fritidshus eller husvagn, medan motsatsen gäller för de högre tjänstemännen. Även kön spelar in, då kvinnor både bland arbetare och tjänstemän reser mindre och har mindre tillgång till semesterhus än männen.
Detta beror sannolikt på kvinnors ekonomiska situation, som generellt ser sämre ut än männens då kvinnors genomsnittslön är betydligt lägre. Kvinnorna arbetar dessutom deltid i större utsträckning än männen, vilket sänker deras inkomst ännu mer.
Mellan 2007 och 2011 ökade andelen arbetare som varken har rest eller har tillgång till fritidshus eller husvagn från 27 till 32 procent. Men situationen har varit ungefär densamma sedan SCB började mäta semestervanor i undersökningar om levnadsförhållanden 1984.
Även när det gäller fritidsaktiviteter som att läsa böcker, gå på teater, vandra i skogen och motionera finns det stora skillnader mellan arbetare och tjänstemän, visar undersökningen av SCB.
Den här rapporten visar hur klasskillnad påverkar människors hela liv. Frågan om rätten till en betald semester var en viktig del i arbetarkampen under 1900-talet. Nu går vi tillbaka även där, då de ekonomiska klyftorna ständigt ökar i och med kapitalismens nedskärningar och nyliberalisering. ■
