Hur kunde Enhetslistan ge stöd till en budget som betyder att 40 000 arbetslösa förlorar sin ersättning under 2013? Vad är vänsteralternativet till regeringens högerkurs? Debatterna inom Enhetslistan i Danmark är viktiga för alla socialister.Efter 10 års högerregeringar vann Socialdemokraterna i Danmark valet i oktober 2011. Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti bildade koalitionsregering med ”vänsterliberala” Radikale Venstre (RV).
Enhetslistan (EL) gav stöd till den nya regeringen, men ställde samtidigt radikala krav på en brytning med högerpolitiken. EL ökade kraftigt i valet, från 4 till 12 mandat i folketinget, med 236 000 röster (från 2,2 till 6,7 procent). Medlemsantalet fördubblades på två år, från 4 500 år 2010 till 9 000 i somras.
Men förhoppningarna om en kursändring grusades snabbt. Den socialdemokratiskt ledda regeringen övertog ”åtstrammningspakken” från den borgerliga politiken. I stort sett alla löften om fler jobb och mera välfärd bröts.
I våras gjorde regeringen upp med högerpartierna om en skattesänkning på 14 miljarder danska kronor (16 miljarder kronor) som särskilt gynnar högavlönade. För att bekosta detta beslutades det om nedskärningar på tre miljarder på förtidspensioner, sjukpenning och socialbidrag. De gjorde samtidigt upp om en annan ”reform” för att tvinga sjuka att söka arbete – som i Sverige.
Enhetslistan, vars parallella förhandlingar med regeringen dumpades, riktade då mycket hård kritik. ”Regeringen har nu defintivt gått med i det blå blocket”, sa EL:s ordförande Johanne Schmidt-Nielsen, som också deklarerade att Enhetslistan inte längre var ett stödparti till regeringen.
Enhetslistan har hela tiden betonat försvaret av arbetslösa och förtidspensionärer medan regeringen, likt Reinfeldt i Sverige, siktat på just dessa grupper för att driva igenom nedskärningar. EL:s nej till försämrad a-kassa hade också starkt stöd bland arbetare och vanligt folk.
I den S-ledda regeringens inriktning på ”breda uppgörelser” ingick också ett försök i somras att skriva ett trepartsavtal med facken och arbetsgivarna. Regeringen siktade på att ”spara” fyra miljarder genom att bland annat ”öka arbetsutbudet” genom att avskaffa någon eller några helgdagar.
Men efter bara två veckors samtal sa LO nej på grund av stark kritik från lokala fack. LO i Storköpenhamn och i Horsens hörde till dem som ifrågasatte behovet av att redan anställda skulle arbeta mer när det finns 160 000 arbetslösa.
LO:s nej var ett stort bakslag för Socialdemokraterna och finansminister Bjarne Corydon.
Under sommaren backade Socialdemokraterna till historiskt låga 16,9 procent i opinionsmätningarna. Även SF backade kraftigt medan Enhetslistan genomförde en sommaroffensiv och värvade 1 400 nya medlemmar.
Socialdemokratena riktade samtidigt hårda angrepp på Enhetslistan och sa att EL:s kritik skulle öppna för en ny högerregering. Enhetslistan anklagades för att bestå av ”leninister, marxister, trotskister och kommunister”. I själva verket var det förstås regeringens egen politik som ledde till att den tappade stöd.
Fackföreningarna har kritiserat regeringen sedan den tillträdde och när det stod klart att regeringen ville försämra ersättningen till de arbetslösa trappade facken i höstas upp sin kritik.
En del LO-förbund har redan slutat ge pengar till S. Av de återstående meddelade nu Elektrikerna och Målarförbundet att de kan dra in bidragen till S och SF, för att istället driva egna politiska kampanjer.
Den fackliga kritiken gällde särskilt a-kassan. Regeringens förslag betyder ”en social katastrof” för tusentals löntagare som förlorar sin ersättning, varnade 10 fackförbund i offentliga sektorn i en annonskampanj när folketinget öppnades i oktober.
Tyvärr följdes denna kritik inte upp av en utåtriktad kampanj med t ex mobilisering till en stor demonstration.
Inför budgetförhandlingarna i november skärpte regeringen sin nedskärningslinje med hänvisning till att dansk ekonomi under tredje kvartalet var i recession. Den maximala perioden för a-kassa skulle sänkas från fyra år till två år.
Enhetslistan bjöds in till förhandlingarna, samtidigt som man inledde samtal med Venstre, som trots sitt namn är ett traditionellt högerparti.
Förhandlingarnas slutresultat tog många på sängen, inte minst medlemmar i EL. Trots åratal av löften att rösta mot alla förslag om nedskärningar och garantier att ingen skulle kastas ut från a-kassan, skrev EL-förhandlarna under budgeten.
Deras huvudargument var att budgeten blivit ännu värre om regeringen gjort upp med högern. De fick också igenom ett ”akutpaket”, som förpliktar de arbetslösa att ta emot ett utbildningserbjudande med socialbidrag (drygt 9 000 kronor) i sex månader. Därefter upphör de offentliga bidragen. Detta är en katastrof, då sex månaders utbildning inte ger någon verklig yrkeskompentens och man knappast kan räkna med att de hittar lediga jobb efteråt.
Att Enhetslistans grupp i folketinget gick med på budgetuppgörelsen ledde till frustation i partiet, men också i facket. Kritikerna samlade en tredjedel av partistyrelsen och flera viktiga lokalavdelningar i EL, däribland Enhetslistan i Århus. SAP, systerparti med svenska Socialistiska Partiet och en av de vänstergrupper som bildade EL, skriver att EL:s stöd till budgeten ”reser frågan om vänstern kan/vill göra något annat än att administrera kapitalismens kris. Partiet har därmed fläckat ner sin trovärdighet”.
”Vi kritiserar särskilt att Enhetslistan övergav sitt ovillkorliga krav att ingen ska stängas ute från ersättning, men det lyssnade de dessvärre inte på”, sa EL Århus ordförande Lone Degn.
Kritiken riktades också mot att EL-ledningen inte följde partiets kongressbeslut från 2010, om att säga helt nej till nedskärningar. Det beslutet sa också att EL inte heller kan ge stöd till en budget utan nedskärningar, om den innebär att tidigare nedskärningar inte rivs upp.
Stöd till budgeten innebar också ett de facto-godkännande av vårens avtal med högerpartierna om skatterna och sjukersättningen. Regeringen fortsätter också med de automatiska nedskärningar som beslutades under den tidigare högermajoriteten. I den nya budgeten uppgår de till tre procent. Detta bygger också på reglerna i EU:s finanspakt.
Enhetslistan är med stödet till budgeten medansvariga för de många tusen som nu utförsäkras.
Trovärdigheten i partiets kritik av regeringen undermineras samtidigt som S och SF nu säkert räknar med stöd även för kommande budgetar. Samtidigt kan de göra upp med högerpartierna när det passar dem bättre.
Enhetslistan tappade stöd i opinionen direkt efter budgetförhandlingarna i början av november. Men partiet har därefter ökat igen och låg i januari på 9,7 procent i en mätning. I Köpenhamn låg EL i slutet av året på över 20 procent.
En förklaring är att EL fortsätter att vinna röster från S och SF, vilka tillsammans har tappat fem procent-enheter sedan valet för drygt ett år sedan. Högerpolitik från Socialdemokraterna öppnar dörren för en återkomst för de traditionella högerpartierna, som i Sverige 2006.
Debatten om partiet fortsätter nu inför EL:s kongress i vår: Vill man vara ett kämpande, socialistiskt alternativ eller ett socialt reformparti?
Enhetslistan måste aktivera de nya medlemmarna och ge ett verkligt alternativ. Ett nej till budgetens nedskärningar kombinerat med en utåt-riktad kampanj skulle ha stärkt partiets och hela vänsterns stöd, inklusive fackföreningarna. Detta i sin tur kunde ha stoppat högerpartiernas uppgång i opinionen. Flera EL-avdelningar har redan kommit i gång med protester utanför jobbcentren och på gatan.
Regeringen planerar nya nedskärningar under 2013, bland annat en stor ”socialbidragsreform” och försämrad studieersättning. Detta sker samtidigt med ökad arbetslöshet och nya prognoser om svag tillväxt i ekonomin. SAS-avtalet om försämrade villkor visar vad som händer om fackföreningarna inte tar strid.
Dessa angrepp kräver ett starkt svar underifrån, från hela arbetarrörelsen. Ett socialistiskt alternativ handlar om att erbjuda ett kampalternativ som bryter med kapitalismens och EU:s ramar, som tar strid för arbetarnas och de arbetslösas villkor, för demokratisk socialism.
Stefan Godau, Köpenhamn, och Per-Åke Westerlund
