foto: Therese Tjernstrom
Den internationella skolundersökningen PISA visade i december 2013 att svenska elevers resultat faller snabbast i OECD-länderna. Undersökningen var ”spiken i kistan” för alliansens skolpolitik och de jagar nu desperat en ny lösning.
Det senaste utspelet handlar bl a om förlängt skolplikt med ett år och sommarskola. Som vanligt läggs skulden för problemen hos elever och pedagoger.
Den förlängda skolplikten på ett år vill de genomföra genom att omvandla den så kallade förskoleklassen eller ”nollan”, som 95-96 procent av 6-åringarna redan deltar i.
I praktiken innebär det alltså ingen större skillnad, förutom att det ska bli mindre ”lek” och mer ”undervisning”. Något som, som vanligt, går tvärtemot vad pedagogisk forskning visar.
– Allting visar att en mer lekorienterad öppen verksamhet för små barn ger bättre resultat på lång sikt, än att man tidigt börjar med att sätta dem på skolbänken, kommenterade till exempel professorn i förskolepedagogik, Ingrid Pramling Samuelsson vid Göteborgs universitet i Sveriges Radio den 8 januari.
Förslaget kan till och med förvärra lärarbristen när lärarna i årskurs 1 inte längre kan vara förskollärare, utan måste vidareutbilda sig till grundskollärare.
Även om regeringen hävdar att vidareutbildning ska erbjudas så vet vi att dagens så kallade ”lärarlyft” (för att klara nya behörighetsregler) hittills har varit ett fiasko på grund av de extremt dåliga villkor som staten erbjuder lärarna.
Alliansens föreslår också att skolplikten kan förlängas ytterligare ett år om eleven inte når godkända betyg.
Idag får många elever som inte har nått godkänt betyg gå vidare till föreberedelseklass inom gymnasie-skolan till dess att de blir behöriga att söka in på ett gymnasieprogram.
Att istället skilja dessa elever från sina jämnåriga kompisar och tvinga dem kvar i grundskolan ytterligare ett år, i en miljö som kanske är anledningen till problemen, kommer inte att hjälpa dem.
Elevernas ökande psykiska ohälsa, där regeringens betygshets och skuldbeläggande av eleverna har spelat en inte obetydlig roll, är också en viktig faktor bakom att själva skolresultaten sjunker.
Även förslaget om sommarskola lägger skulden på eleven.
Visserligen kan extra hjälp under sommaren hjälpa en del elever, men förslaget ger felaktigt bilden av att det bara är några elevers resultat som är problemet.
Faktum är att skolresultaten sjunker hos ett stort antal elever och att skillnaderna ökar mellan olika skolor. Det är alltså ett systemfel som handlar om färre och mer stressade pedagoger som får allt fler uppgifter, om segregeringen av elever, vinstuttag i friskolor, betygshets istället för djupinlärning o s v.
Regeringens friskoleuppgörelse med Socialdemokraterna och Miljöpartiet är ett av de största hindren för en bra och likvärdig skola.
Där ges friskolorna fortsatt grönt ljus för vinstuttag på bekostnad av lärartäthet, löner etc, samt fortsatt segregering av eleverna.
Sedan Alliansen tillträdde hösten 2006 har antalet pedagoger i landet minskat med 12 600 , varav 1 000 speciallärare/specialpedagoger. Detta kan inte ursäktas med att vi har färre barn i skolåder idag.
Elevantalet minskade t ex med 0,3 procent 2012, medan den pedagogiska personalen minskade med 3 procent.
Som alla alliansens tidigare förslag för skolan innebär inte heller dessa i princip några nya pengar. Alliansen ursäktar sig med ”begränsat reformutrymme” efter att delat ut miljarder till storföretag och direkt till de rikaste i form av skattesänkningar.
– Det behövs en massiv satsning på skolan. Kommunaliseringen måste rivas upp till förmån för en statlig finansiering där alla skolor är offentligt eller kollektivt ägda och ges resurser att utveckla alla elever utifrån deras förutsättningar. Till exempel borde det finnas ett tak på max 20 elever per klass. Dessutom måste pedagogisk beprövade metoder ersätta dagens betygs- och provhets, säger Raymond Ohlson, fritidspedagog och medlem i Rättvisepartiet Socialisternas.
