| SCEN | Är mitt marsvin rasist? |
| Regi | Anna Bellstock |
| I rollerna | Francine Aubodjalon, Hanna Nygårds |
Föreställningen inleds med två personer som båda har samma sorts husdjur med sig och som väntar på ett tåg. Plötsligt meddelar en sammetslen speakerröst att tåget är inställt p g a hundraårig räls, svensk väderlek och signalfel.
De börjar då prata om sina husdjur som de ska delta med i samma tävling. Sedan förtalar de andra husdjur och säger att det är okej med vissa, men inte andra. Detta öser de på med till dess att det är okej att mörda andra djur för att de är så pass olika. För att sedan prata om hur den ena resenären har blivit bemött på sin förra arbetsplats, vilket den andra försvarar, genom olika förmildrande, överslätande omständigheter.
Skådespeleriet är väldigt äkta. Man ser verkligen frustrationen hos den förtryckta karaktären växa, till dess att den exploderar.
Föreställningen speglar en gråzon mellan vardagsrasism och främlingsfientlighet. Något som funnits i samhället allt sedan kolonialismen på 1600- och 1700-talen, ända fram till idag.
Föreställningen är enkelt gjord för att få människor att förstå. Samtidigt är den snyggt skriven och utarbetad för att göra den medryckande och lätt att jämföra med situationerna i verkligheten.
Pjäsen förmedlar också att problem som arbetslöshet och kriminalitet alltid har funnits i det ekonomiska system vi har idag och att det inte har någonting med invandring att göra.
Ruben Derkert
