
I Dagens Industri den 3 januari säger Svenskt Näringslivs vice vd Jan-Peter Duker att löntagarnas löner ökar med nära 5 procent per år.
Några dagar senare kommer statistik från Medlingsinstitutet om att i oktober 2007 låg den årliga ökningstakten på 3,0 procent.
Priserna stiger mer än lönerna. 3,0 procent ska jämförs med att den senaste inflationssiffran, konsumentprisindex, i december ifjol visade att priserna ökar med 3,3 procent i årstakt.
Lönestrid inom SN
Men trots blygsamma löneökningar hotar Duker med att ”arbetsgivarna kanske säger upp avtalen om konjunkturen viker tvärt”. Dukers brösttoner ska även ses som en del i den strid som har blossat upp inom Svenskt Näringsliv efter lönerörelsen. Många direktörer, liksom Duker, riktar särskilt in sig mot Svensk Handel som anklagas för att ha varit alltför mjuka och ”låglönevänliga” i avtalsrörelsen 2007.Svensk Handels å sin sida har tillsammans med andra arbetsgivarorganisationer inom tjänstesektorn och en rad fackförbund bildat ett eget nätverk som vill ersätta Industriavtalets lönetak med ett annat.
Något som fått industrins arbetsgivare och IF Metalls ordförande Stefan Löfven att gå i taket.
– Industrin måste vara löneledande och det spelar ingen roll hur många som jobbar i tjänstesektorn, sa Löfven till Dagens Nyheter.
Precis som arbetsgivarna ser Löfven Industriavtalet som en garant för låga löner och höga vinster.
Men att ersätta Industriavtalet med annan tvångströja är naturligtvis inget alternativ.
Lönen – en kampfråga
De fackförbundstoppar som har bildat nätverk med arbetsgivarna oroas lika mycket över lönekamp och låglönerevolt som Löfven.Det är endast genom en kamp för högre lönelyft för alla och mest till de lågavlönade, ettåriga avtal och avtalsomröstningar som det finns möjlighet att skapa en verklig enhet.
Facktopparna utformar sin lönepolitik i samarbete med arbetsgivarna och utfallen blir därefter.
En ny lönepolitik på medlemmarnas villkor måste utformas underifrån och ha som utgångspunkt vad som krävs för att löntagarna ska kunna garanteras rejäla reallönelyft.
Per Olsson