Avregleringen av elmarknaden har lett till en plundring av hushållen. Även basindustrierna drabbas. Till den grad att en av den svenska kapitalismens tyngsta styrelseproffs, Sverker Martin-Löf, föreslagit en statlig återreglering av elmarknaden för att säkra stabil tillgång och lägre elpriser.
– Avregleringen har spårat ut totalt. Jag är medveten om att det är väldigt annorlunda krav för att komma från näringslivet, men vi ser i dag ingen annan lösning på energiprisproblemen än en statlig reglering av elmarknaden, sa Sverker Martin-Löf när han i förra veckan presenterade rapporten Ökad konkurrenskraft för svensk processindustri – ett analysprojekt han lett på uppdrag av ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.
Kapitalistisk tungviktare
Sverker Martin-Löf är styrelseordförande i skogsbolaget
SCA och har som Industrivärdens starke man även tunga styrelseposter
i SSAB, Skanska, Ericsson och Handelsbanken. Och han skyller nu ”i
hög grad” de minskade investeringarna i processindustrin på ”osäkerheten
om vart elmarknaden är på väg”. Pappersindustrins
investeringskvot (investeringarna i förhållande till förädlingsvärdet)
har fallit från en nivå på 30 procent till 20 procent.
–
Nu hamnar vinsterna hos energibolagen som inte ens får bygga ny
kapacitet eller utveckla sina tillgångar på ett konstruktivt
sätt. På det sättet är det fråga om en överföring
av förädlingsvinsterna från en sektor med tillväxtmöjligheter
till en låst bransch som bara för över vinsterna till
sina ägare, säger Martin-Löf.
Tre elbolag 90 procent
Avregleringen av elmarknaden 1996 bäddade, vilket vem som helst
borde ha förutsett, till en snabb koncentration, där ett fåtal
stora oligopol köpte upp tidigare kommunala och andra mindre kraftproducenter.
I dag kontrollerar tre bolag: Vattenfall (ännu ägt av svenska
staten), finskägda Fortum och tysk-norska Eon 90 procent av den
svenska elproduktionen.
Konsekvens: Rensat från momsen ökade elpriserna 1996-2003
med 71 procent, medan nettoprisindexet ökade med fyra procent. Med
dagens elpris på 54 öre per kilowattimma fylls nu i rekordfart ägarnas
och direktörernas fickor.
Offensiv räknade i början av 2005 ut att de tre miljarder kronor
som 350 Fortum-direktörer i fjol beräknades få ut i form
av ersättningar och optioner, skulle räcka till sänkta
elavgiften med 2 143 kronor (vilket motsvarar ungefär hälften
av årets elräkningar för lägenhetsinnehavare) för
alla bolagets 1,4 miljoner elnätskunder. Om den summan delades ut
till Fortums alla 14 000 anställda i Norden och Baltikum skulle
var och en få 214 283 kronor – det vill säga nästan
en extra årslön.
Arne Johansson
