Från att vara ”världsmästare i frihandelsavtal” tar Mexikos regering ytterligare ett vågat jättekliv åt höger. President Felipe Calderón sparkar samtliga 44 000 anställda på det statliga elbolaget LyFC, samtidigt som man försöker krossa landets starkaste fackförening.Mellan 150 000 och 300 000 elektriker, deras familjer, sympatiserande arbetsgrupper och privatpersoner demonstrerade torsdagen den 15 oktober mot regeringen. Demonstrationen leddes av elektrikernas fack- förbund Sindicato Mexicano de Electricistas (SME) och lokala banderoller från hela landet vajade i den massiva demonstrationen, liksom banderoller från flera andra fackföreningar och studenter.
Presidenten Felipe Calderón och PAN-regeringen har länge velat privatisera det statliga elbolaget Luz y Fuerza del Centro (LyFC). För det är just en privatisering många ser inom en nära framtid nu.
Elektrikernas fackförbund SME har genom sin starka organisering vunnit lönehöjningar och förbättringar. Men för några veckor sedan vägrade arbetsmarknadsministern Javier Lozano Alarcón att erkänna SME:s ordförande Martín Esparza Flores och andra som valdes till förtroendeposter vid fackets årsmöte i juli.
Den 10 oktober skickades polis och militär in och ockuperade anläggningarna som sköts av LyFC och alla dess anställda, 44 000 arbetare, avskedades. Kontrollen över energidistributionen har lagts över på ett annat statligt bolag, CTE, som är mer regeringsvänligt.
Hemsidan Labor Notes rapporterar den 27 oktober (när Offensiv går i tryck) att 5 000 poliser, uppbackade av minst 10 000 polisreserver och 3 000 militärofficerare, håller mer än 100 kraftanläggningar.
Därmed har regeringen i praktiken upplöst fackförbundet SME, som också har agerat hårt mot alla privatiseringsplaner och regeringens nyliberala politik.
Men detta har mött stora protester och solidaritet från andra fackförbund, samt stöduttalanden från fackförbund internationellt. Oppositionspartiet PRD, med frontmannen Manuel López Obrador (som hävdar att han vann presidentvalet, vilket avgjordes med en hårsmån, 2006), har också ställt sig bakom rörelsen.
Regeringen och högern har bedrivit en massiv propaganda för att demonisera facket och spelat på befolkningens missnöje över den bristfälliga energidistributionen. Rege- ringen menar att LyFC var ineffektivt och kostsamt (hänsyftandes på fackliga rättigheter) vilket SME besvarat med kritik över bristande statliga investeringar. Som Labor Start skrev den 16 oktober: ”De finansiella problemen har orsakats av regeringens oförmåga att investera or- dentligt i företaget, dess vanstyre och att de inte klarat av att fakturera vare sig statliga myndigheter eller favoriserade privata företag – som lyxhotell – för deras tjänster.”
Det är en förklaring som även berörs i den svenska ambassadens handelspolitiska rapport över Mexiko (februari 2009): ”De mycket låga skatteintäkterna på drygt 10 procent av BNP är en förklaring till eftersatta investeringar… Den låga siffran beror inte på låga skattesatser, utan snarare på att många privatpersoner och företag är undantagna från skatter eller skatteplanerar”.
Från att ha varit en av Latinamerikas största och mest utvecklade ekonomier har Mexiko drabbats hårt av den ekonomiska krisen. BNP-fallet för andra kvartalet i år är bland de högsta i hela världen på minus 10,3 procent. I budgeten för 2010 står bland annat en höjning av momsen på mat och mediciner, vilket drabbar fattiga hårdare än rika då en större andel av de lågavlönades löner går till mat. Inga reformer och framsteg för arbetarklassen är bestående inom kapitalismen, varför kampen ständigt måste hållas uppe till försvar samt för offensiva krav så länge det inte finns en demokratisk ekonomisk och samhällsplanering.
Elektrikerna är genom massavskedandena avväpnade sitt starkaste vapen – strejk. Men det betyder inte att elektrikerna inte kan protestera och vinna, regeringen kommer dessutom att behöva återanställa.
Hemsidan Labor Notes skriver den 27 oktober också att det är troligt att elektrikerna backas upp av både gruvarbetare och metallare som även de är under attack från PAN-regeringen, liksom det finns militanta skikt inom lärarfacken.
Lina Westerlund
