Chile går mot regeringsskifte

2013-11-16 09:11:11


Mapucheindianerna i Chile utsätts för ett systematiskt förtryck av regeringen.

Chiles nuvarande president Sebastián Piñera är den mest avskydda presidenten sedan Chiles diktator Augusto Pinochet. De senaste åren har präglats av ungdomarnas och arbetarnas kamp, som mötts av en hård polisbrutalitet. Den 17 november hålls presidentval i Chile och det syns tydligt att folk vill ha en politisk förändring.

Inom den enorma studentrörelse som började sommaren 2011, som kämpar för gratis utbildning åt alla och mot det ekonomiska system som råder, finns en stark antipartistämning. Många har insett att de etablerade partierna står för samma ­politik, vilken inte representerar deras intressen.
Den presidentkandidat som står längst till vänster är Marcel Claude, som ställer upp i valet som ­oberoende kandidat med stöd av Humanistpartiet och rörelsen Todos a La Moneda, som också innefattar Förenade vänstern (Izquierda Unida).
Claude ställer flera progressiva krav, som exempelvis högre löner för arbetare, ett stärkande av fackföre­ningarna, en nationalisering av alla naturresurser som exempelvis koppar, nationalisering av bankerna, ett helt nytt och mer demokratiskt valsystem och en förändring av konstitutionen som ska genomföras av studenter och arbetare.
Claude är utbildad ekonom och har bland annat arbetat i Chiles Centralbank.
Under militärdiktaturen stödde han ”Gruppen för Socialistiska Ekonomer”. Han har sedan studentrörel­sen 2006 stött studenterna i deras kamp för ett bättre utbildningssystem och hävdar också att de centrala aktörerna för sociala förändringar är arbetarna.
Den av presidentkandidaterna som ligger i ledning enligt alla opini­onsundersökningar är Michelle Bachelet. Hon är en centervänsterkandidat för valkoalitionen Nueva Mayoría, som bland annat stöds av kommunistpartiet och socialistpartiet. Bachelet vann presidentvalet 2006, där hon ställde upp mot Piñera, och satt som president fram till valet 2010, då Piñera tog över posten.

Under tiden som president genomförde Bachelet vissa positiva åtgärder, bland annat en pensionsreform som garanterar en minimipension för de 60 procent fattigaste. Detta inkluderar de som inte pensionssparat tillräckligt mycket och som tidigare inte fick minimipensionen. Däremot gäller reformen endast de som har bott i Chile i minst 20 år, vilket utesluter en stor del invandrare.
Bachelet delade ut böcker till de fattigaste familjerna med barn i skolan, införde en obligatorisk sexualundervisning på gymnasie-skolor och ett program där datorer delades ut som pris till de akademiskt bästa fattiga eleverna i sjunde klass.
Ändå bibehölls i grunden den nyliberala ordning som införts av Pinochets diktatur.
Under början av Bachelets presidentskap bröt de första stora studentprotesterna på årtionden ut. Studenterna krävde en bättre kvalitet på den offentliga utbildningen.
Det blev uppvärmningen till de enorma protester och strejker som bröt ut bland studenter över hela Chile år 2011 och som ännu pågår.
Bachelet hade under sitt presidentskap goda relationer med först George W Bush och sedan Barack Obama.

Den presidentkandidat som i dagsläget ligger på andra plats efter Bachelet är Evelyn Matthei, som ställer upp i valet för Oberoende Demo­kratiska Unionen (Unión ­Demócrata Independiente, UDI). Det är ett högerparti som grundades 1983 efter en rörelse ledd av Jaime Guzmán, en rådgivare till diktatorn Pinochet. Mattheis far, Fernando Matthei, var hälsovårdsminister under Pinochet. Han blev senare överbefälhavare för flygvapnet och därmed också en medlem av militärjuntan fram till dess fall 1990.
Evelyn Matthei var själv fram till juli i år arbetsmarknads- och socialminister i Piñeras regering. Hon kritiseras starkt för familjens ­kopplingar till Pinochet och diktaturen och ligger som tvåa en bra bit efter ­Bachelet i opinionsundersökningarna.

Marcel Claude intar en radikal ställning när det gäller abort, som är illegalt i Chile. Han har sagt att abort bör tillåtas när det av hälsoskäl behövs och att det aldrig borde bestraf­fas. Även Bachelet har uttryckligen sagt att hon främjar avkriminalisering av abort. Att två presidentkandidater tar den ställningen är ett viktigt steg mot ett legaliserande av abort i ­Chile, som idag inte alls tillåts. Både ­Claude och Bachelet har också uttryckt stöd för idén om könsneutralt äktenskap.
Bachelet ställer en del progressiva krav, men vill inte ändra Chiles konstitution som fortfarande bär med sig spår av diktaturen. Hon ­uttrycker ingen vilja att förändra utbildningssystemet, trots de enorma protester och strejker som har ägt rum bland studenter, utan hon vill behålla den nyliberala modell som infördes under diktaturen.
Även på andra områden håller hon fast vid den nyliberala modellen, som exempelvis gruvindustrin, vilken är öppen för utländska investerare. 70 procent av produktionen och exporten av koppar styrs av privata och ofa transnationella gruvbolag.
Enligt Wikileaks har Bachelet bett USA om stöd i den rasistiska kampen mot Mapuchefolket och dess sociala rörelse för sina rättigheter som mött brutalt motstånd. Enligt bland ­andra Bachelet är Mapuchefolket ­terrorister som har kontakt med ”internationella terroristorganisationer” som FARC och ETA.
Marcel Claude har sagt att en av de första saker han kommer att göra om han vinner valet är att frige alla de från Mapuchefolket som har fängslats under Antiterroristlagen, en lag som används för att fängsla många ur Mapuchefolkets rörelse som kämpar för sina rättigheter. Claude har sagt sig vilja slopa lagen helt och hållet.

Socialismo Revolucionario, CWI i Chile (Rättvisepartiet ­Socialisternas systerparti), stödjer Marcel Claude och rörelsen Todos a La Moneda. På Humanistpartiets lista ställer olika kandidater upp i parlamentsvalet för senaten, representanthuset och de regionala råden. På den listan ställer Patricio Guzmán, medlem i CWI, upp som senator från Santiagos östra distrikt. Celso Calfullan, också medlem i CWI och aktiv i Mapuchefolkets kamp, ställer upp som kandidat till regionfullmäktige i Santiago.

Louise Strömbäck
Socialismo revolucionario (CWI i Chile) kämpar för:
  • Ett avskaffande av den nuvarande odemokratiska konstitutionen, en upplösning av kongressen och val till en konstituerande församling.
  • Skriv av utlandsskulden.
  • Upphävande av den nuvarande skollagen, och införande av en ny lag vars innehåll garanterar rätten till utbildning för ungdomar. Nej till vinster i skolan!
  • Förstatligande av banker och kreditbolag.
  • Åtgärder för att skydda miljön och marina resurser.Sänk momsen på baslivsmedel och läkemedel.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!