Frågan om säker matförsörjning är en fråga på liv och död. H5N1 och andra epidemier ställer viktiga frågor om dagens matindustri. Vad är det vi äter? Varför drabbas vi av BSE, H5N1 och andra sjukdomar? Hur ska vi göra produktionen säker och giftfri? Hur ska de 850 miljoner människor som lider av kronisk hunger mättas?
Idag dog ytterligare 30 000 barn av hunger och hungerrelaterade sjukdomar – som
alla andra dagar om året. Svälten är dagens riktiga ”pandemi”.
Fågelinfluensan är bara en av de faktorer som förvandlar
jordens matförsörjning till en svältfråga, trots
den överproduktion som skapats av den kapitalistiska konkurrensen.
Bananer odlas i plastpåsar fyllda med gift, vilket gjort att medelåldern
för arbetare på vissa plantage är nere på 37 år
enligt bananalink.se.uk. Med de spanska jordgubbarna, som nu finns i
våra matbutiker, är det samma sak. Spannmål görs
sterila, så att storföretag garanterat får sälja
utsäde varje år. Nya djursjukdomar, som BSE, uppkommer på grund
av onaturlig djurhållning.
Stressad produktion
Sjukdomar bland djur uppstår hela tiden, men för att de ska
spridas är trängseln en avgörande faktor. Det går
att jämföra med ett dagis; är det tätt mellan barnen
finns det en uppenbar risk att barnen smittas i större utsträckning än
om de var färre och hade större utrymme.
Kycklingindustrin är ett kapitel för sig. För några
decennier sedan värpte hönsen runt sex kilo ägg per år,
idag värper de cirka tjugo kilo per år enligt Svenska Naturskyddsförbundet.
Slakttiderna har halverats från 60-70 dagar till 35 dagar och de
trängs på extremt små ytor. Dagens slaktkycklingar skulle
inte klara av att bli mycket äldre på grund av sin överdimensionerade
kropp. Kycklingarna matas konstant med antibiotika, för att minska
sjukdomsrisken. Resultatet blir att kycklingarna saknar immunförsvar
och ändå drabbas av sjukdomar.
Djurfodret innehåller också rikligt med animaliska produkter,
också i fodret för normalt gräsätande idisslare
som kor.
För att sänka omkostnaderna i animalieproduktionen tog Thatcherregimen
under 1980-talets första hälft bort det krav som funnits på upphettning
av kadavermjöl före utfodring. 1985 påträffades
det första fallet av BSE i England och 1988 tvingades man införa
förbud mot benmjölet. Först 1994 förbjöds det
i EU och inte förrän 1997 i USA. Idag säger producenterna
att situationen är under kontroll, men senast i förra veckan
upptäcktes ett nytt fall i USA. Det är det tredje sedan 1997,
vilket kan tyda på att det fortfarande finns animaliska produkter
i djurfoder. Totalt har nittio personer avlidit av den mänskliga
varianten av BSE, jakob kreutzfeldts sjukdom.
Det går åt otroliga mängder energi för att framställa
kött. För varje kalori nötkött krävs det mellan
11-17 kalorier djurfoder. 80 procent av sojabönorna äts av
djur i väst.
Gifterna i djurfordret
Kor, grisar och kycklingar står för 70 procent av konsumtionen
av antibiotika i USA. Kraftfodret är ett onaturligt fett för
att djuren ska lägga på sig mer vikt. Samtidigt kan miljarder
människor inte tillgodose nödvändigt kaloriintag.
Fiskeindustrin är också genomsyrad av gifter. Fiskuppfödningen
i Norge skakas just nu av en avslöjande rapport om gifter som medvetet
tillsätts i hanteringen. Laxen föds upp på antibiotika
och insektsgifter, köttet färgas rött med det syntetiska
pigmentet astaxanthin och impregneras med det cancerogena ämnet
nitrit. Det norska livsmedelsverket varnar gravida kvinnor för att äta
lax mer än två gånger per vecka. Liknande varningar
har kommit ifråga om Östersjölaxen. Den finns längst
upp i näringskedjan och koncentrerar därför all skit som
finns i Östersjön.
Grunden för giftanvändningen är kapitalismens vinsthunger.
För att försvara sina monopol ställer WTO upp till den ”ofria” marknadens
försvar med patentlagstiftningen i högsta hugg.
Genmanipulation
Monsanto är det företag i världen som har flest patent
på olika utsäden.Enligt Vandana Shiva har 40 000 indiska bönder
tagit livet av sig de senaste tio åren efter att ha odlat genmanipulerade
bomullsplantor, som kostat dem otroliga summor och inte gett utlovad
avkastning. Monsanto söker nu patent på tolv avelsstammar
för grisar i EU – trots att det handlar om gener som finns
naturligt hos alla grisar.
Så länge profiten står högst upp på dagordningen,
kommer djur att ses som produktionsenheter och köttmaskiner. Gäss
tvångsmatas för att få fet lever, kalvar hängs
upp på krokar och töms på blod levande för att
köttet ska bli vitt.
Djurindustrin är idag global. Subventionerad mat från EU dumpas
på de ”fria” marknaderna i tredje världen. Detta
leder i längden till en ohållbar beroendesituation, där
lokala bönder blir utkonkurrerade. När de internationella priserna
stiger, förvärras situationen radikalt för de fattiga
i Syd. Många av dagens svältkatastrofer är direkt skapade
av kött- och spannmålshandeln.
I Sverige och i EU har det stiftats lagar som ska skydda djuren från
lidande och försäkra deras rätt att bete sig naturligt.
Men djur behöver betydligt större ytor än vad som kan
erbjudas i dagens köttindustrier för att leva naturligt. Ska
djurens välmående garanteras och människor förskonas
från sjukdomar måste kött få kosta.
Dagens globala matmarknad måste decentraliseras. Att en vanlig
frukost transporteras flera varv runt jorden är inte hållbart.
Om maten producerades lokalt i största möjliga mån skulle
konsumentinsynen öka. Maten skulle vara säkrare och belasta
miljön mindre.
Fungerar inte matindustrin, fungerar inte samhället. Därför
måste den stå under demokratisk kontroll, med en hållbar
produktion för både natur och människor.
Joel Eriksson
Ett socialistiskt
program för
djur- och jordbruket
•
Förstatliga livsmedelsjättarna och de stora jordegendomarna – demokratisk
planering för garanterad matsäkerhet och långsiktighet.
•
Djurenheterna och jordbruket måste återanpassas till ekologiska
växelbruk med naturligt kretslopp för att minska besprutning,
konstgödsling, samt garantera den biologiska mångfalden. En
plan för decentralisering av djurenheterna behövs för
att öka lokalt inflytande och kontroll, skapa större rörelseytor
för djuren, minska transporterna och stoppa djurplågeriet.
•
Förstatliga läkemedelsindustrin.
