Dysfunktionellt pensionssystem

Pensionssystemet är krångligt, som en djungel vars alla delar är svårnavigerat. Vinnarna är de välbeställda (Foto: Pensionsmyndigheten).

av Erland Gadde // Artikel i Offensiv

Pensionssystemet är en djungel. Mikael Nyman, chefsredaktör på nyhetsbrevet Pensionsnyheterna, uppmanade i radioprogrammet Plånboken i P1 lyssnarna att inte själva försöka räkna ut om man har rätt till det inkomstpensionstillägg som beslutades ifjol. Och trots många olika slags pensioner och tillägg räcker det inte.

Cirka 300,000 pensionärer har en låg relativ ekonomisk standard, och i vilken mån de har rätt till olika pensionstillägg klarar de inte av att själva räkna ut. 
ATP-systemet som infördes 1960 skrotades under 1990-talet, då det ansågs underfinansierat. Personer födda 1953 och tidigare får en del av sin pension i det gamla systemet (tilläggspension). I det nuvarande pensionssystemet har vi allmän pension, som finansieras av att 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten avsätts till detta.
Merparten (16 procent) utgör inkomstpension, och resten premiepension, där man själv får placera pengarna i aktie- och räntefonder. Man själv och arbetsgivaren betalar in till allt detta. 

En mindre del av pensionsavgifterna förvaltas av AP-fonderna, men det mesta används till pensionsutbetalningar till de nuvarande pensionärerna. Om utbetalningarna är större än intäkterna slår den så kallade bromsen till, och istället för att räkna upp pensionerna enligt den genomsnittliga inkomstökningen i samhället (följsamhetsindex) får pensionärerna lägre pensioner, så att systemet förblir i balans.
När det nuvarande pensionssystemet infördes sade man att det skulle krävas naturkatastrofer för att bromsen skulle slå till, men sedan dess har bromsen slagit till tre gånger, på grund av ökad medellivslängd, arbetslöshet och börsnedgång. 
De som har arbetat länge i Sverige med en låg lön kan få inkomstpensionstillägg, Oavsett hur mycket man har jobbat har man rätt till det grundskydd som kallas garantipension. Hur mycket man får beror på hur länge man bott i Sverige. Har man låg pension kan man också få bostadstillägg. 
Till den allmänna pensionen kommer tjänstepension, som arbetsgivaren betalar in till, och privat pension som man får spara till själv. Tjänstepensionen utgör ett betydande tillskott till pensionen för stora grupper.

Den så kallade Pensionsgruppen tillsattes på 1990-talet och ska värna den överenskommelse om pensionerna som då togs. Förändringar ska gå via gruppen. Den består av riks­dagsledamöter från de fem partier som stod bakom överenskommelsen (V, MP och SD är inte med).
Det krävs enligt överenskom­melsen att alla fem partierna är eniga för att förändringar ska kunna genomföras. 
Pensionsgruppen har föreslagit att pensionsåldern ska höjas. Detta för att den ökande medellivslängden har gjort att utbetalningarna har ökat mer än intäkterna. Idag får man ta ut allmän pension från 62 år, men garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg får man ta ut först vid 65. Dessa åldrar föreslås höjas till 63 respektive 66 år.

De rika måste betala, och de har råd. Stefan Persson kan ensam betala höjningen på 1,000 kr/månad för 700,000 pensionärer i 13 år.

Missnöjet med de låga pensionerna har tvingat politiker i alla läger att föreslå och genomföra höjningar. Under 2021 höjdes pensionerna med 70-550 kr/månad totalt sett, beroende dels på beslut, dels på indexuppräkningar. Men det var inte de fattigaste som fick mest, utan de som hade mest från början fick i regel mest i kronor. Det blev bara några få hundralappar i månaden för de flesta. 
Även 2022 blir det en del pensionshöjningar, större än 2021, dels enligt den blåbruna budgeten, men främst på på grund av starkare inkomstutveckling under 2021. 80 procent av alla pensionärer får mellan 360 och 840 kr/månad mer efter skatt.
Det handlar också om förstärkt grundavdrag, höjt tak för bostads­kostnaden i bostadstillägget till 7,500 kr/månad och höjt tilläggsbelopp för bostadstillägget från 340 till 740 kr/månad i två steg.
Det blir en del pengar, men den ökande inflationen kommer att äta upp mycket av detta, och det är ju ofta inte de fattigaste som får mest.
Dessutom föreslås försämringar för flyktingar. Dessa föreslås inte längre få tillgodoräkna sig tid i hemlandet i beräkningen av garantipensionen, så de kan få sänkt pension med 2,000 kr/månad från 2023.
Många som själva har arbetat ett helt liv i Sverige kan uppfatta det som rättvist att bara räkna den tid man jobbat i Sverige. Då är det extra viktigt för socialister att arbeta för enighet mellan svenskar och invandrare, peka på de enorma klasskillnaderna och kräva att de rika ska betala.
Därtill kommer uppgörelsen om höjda pensioner som Vänsterpar­tiet lyckades få med sig S och MP på i utbyte mot att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. Att V stod på sig i detta krav beror troligen på det tryck från vänster de fortfarande utsätts för i efterdyningarna av deras medverkan till att fälla regeringen Löfven i somras.

Vad uppgörelsen egentligen innebär är oklart. Det sägs att den fattigaste tredjedelen av pensionärerna, 700,000 personer, ska få upp till 1,000 kr/månad mer i pension efter skatt redan i höst. För att trixa sig förbi Pensionsgruppen vill man göra detta genom en höjning av bostadstillägget, som ligger utanför pensionsuppgörelsen. Men alla har ju inte bostadstillägg. Kanske tänker man införa ett extra bostads­tillägg som inte har något med bostadskostnaderna att göra.
Man måste också genomföra detta inom ramen för den  blåbruna budgeten. Det krävs då att C eller något blåbrunt parti röstar för förslaget, vilket är högst osäkert. Och vad menas med ”upp till”?  Alla 700,000 kommer knappast att få 1,000 kr/månad, utan troligen är det bara de fattigaste som kommer att få så  mycket om förslaget genomförs. Det är alltså osäkert hur det går och det krävs kamp av pensionärer, arbetare, socialister med mera för att alla ska få pensioner det går att leva på, och för stoppa den planerade skandalösa höjningen av pensionsåldern.

De rika måste betala, och de har råd. Sveriges rikaste person, Stefan Persson (H&M), har en förmög­enhet på 115 miljarder kronor. Han skulle ensam kunna betala den före­slagna höjningen med 1,000 kr/månad för 700,000 pensionärer i 13 år.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!