Söndagen 12 mars utlöstes en explosion av folkliga protester i Portugal. Demonstrationer som organiserats utanför de fackliga strukturerna av en Facebook-grupp som heter ”Övergiven generation” drog med sig böljande mängder av, till största delen unga, människor ut på gatorna. Fler än 200 000 marscherade i Lissabon, 80 0000 i Porto, 6 000 i Faro och så vidare. Dessa protester, tillsammans med ökande antal strejker och andra aktioner som genomförs av arbetare i olika sektorer, ger en bild av ett samhälle i jäsning som förbereder sig inför nya massprotester 19 mars.Nya nerskärningsåtgärder
Protesterna genomfördes då regeringen meddelat et nytt nedskärningspaket under tryck från marknaden och möjligheten av att staten går i konkurs och ingripande från EU/IMF. Kreditvärderingsbolaget Moodys ”nedgraderade” landet igen idag. I de åtgärder som meddelades finns en brutal nedskärning av alla pensioner över 1 500 euro (12 913 kr) i månaden och att alla pensioner fryses, inklusive de på 200 euro (1721 kr) i månaden! Till detta ska läggas den nya höjningen av momsen vilket gör att priserna, speciellt på bränsle, kommer att öka skyhögt. Inverkan på nedskärningarna som genomfördes förra året har redan inneburit att miljoner människor har blivit ”fattiga”. Måttet är helt klart rågat för många arbetare och ungdomar genom dessa nya åtgärder och driver dem till att protestera. Om en organiserad och säker ledning ges skulle explosionen 12 mars, efter den magnifika generalstrejken i november 2010, utgöra inledningen till en mäktig rörelse som skulle kunna tvinga tillbaka den härskande eliten och skicka chockvågor ut över hela kontinenten.”No country for young men”
Även om många äldre arbetare deltog i lördagens demonstrationer hade protesterna sin fokus på den kris unga människor står inför, för vilka massarbetslöshet och osäkra anställningar och villkor är normen. Döpt till den ”osäkra revolutionen” av många deltagare drog demonstrationen med sig en ny generation som fackföreningsrörelsen till stor del inte kunnat mobilisera tidigare. Men demonstrationerna visade att denna ”osäkra generation” även är kampens! Och varför skulle de inte vara det? Mer än 30 procent av akademikerna under 25 år står utan arbete. De som har arbete har ynkligt låga löner och korttidsanställningar där unga arbetare utsätts för mobbande chefers nycker. Och regeringens svar har blivit en arbetsmarknadsreform som ger cheferna mer makt att sparka hur de vill , med liten kompensation!Som ett plakat under demonstrationen så uppfattar många ungdomar verkligen Portugal som ”no country for young men”, där tusentals väljer utvandring, ironiskt nog ofta till före detta portugisiska kolonier som Angola eller Moçambique som tycks erbjuda bättre livsvillkor!! Och då ingripandet från EU/IMF är troligt kan ungdomar endast förvänta sig en försämring av denna kris. Irland som ”räddades” av EU/IMF och med en regering som har skurit ner och skurit ner till marknadshjärtats stora glädje har mer än 1 000 unga människor flytt landet varje vecka!
För ytterligare en 24 timmars generalstrejk som ett första steg i en uthållig kamp!
På ett sätt utgjorde dessa demonstrationer ett nytt stadium för kampen i Portugal mot den åtstramningskampanj som prackats på arbetarna och ungdomarna av Socrates regering och dess herrar i den kapitalistiska obligationsmarknaden. Den portugisiska kapitalismen, vilket EU/IMF:s ”räddningspaket” hänger över likt ett spöke, har delat ut ett barbariskt recept till en befolkning som redan är den fattigaste i Västeuropa. Men detta recept var endast början! Åren av åtstramningsåtgärder som kapitalismen har i åtanke kommer att innebära en total förödelse om de införs och med eftertryck utesluta alla utsikter om ekonomisk tillväxt.Den fantastiska uppslutningen till dessa ganska spontana protester visar även på den löjliga och begränsade strategi fackföreningsledarna har för tillfället som efter den framgångsrikaste generalstrejken på mer än 30 år den 24 november i själva verket försöker demobilisera kampen. De har endast organiserat en nationell demonstration (som är utlyst till 19 mars) genom en nationellt samordnad aktion. Men det portugisiska samhället kokar! Vägarna har blockerats av lastbilsförare som kräver en frysning av bränslepriset. Lärare, transportarbetare, postarbetare har alla gått ut i nationella aktioner de senaste veckorna.
Situationen ropar efter ytterligare en generalstrejk, för att föra samman detta motstånd och erbjuda ett kraftfullt nästa steg i kampen, vilket behöver en uthållig aktionsplan med en serie av generalstrejker och samordnade aktioner för att paralysera besparingsoffensiven. En sådan militant ledning skulle också kunna ena den organiserade arbetarklassen och fackföreningsrörelsen med den radikaliserade ungdomen. Som demonstrationerna förra lördagen visade kan, i brist på en militant ledning från fackföreningarna, vakuumet tillfälligtvis fyllas av andra. Massmöten och demokratiska kampkommittéer borde bildas som kan kontrollera kampen underifrån.
Nej till inblandning från EU/IMF! För ett revolutionärt socialistiskt alternativ!
På grund av arbetarna och ungdomarna har nu det största kapitalistiska oppositionspartiet PSD i en opportunistisk vändning sagt att det kommer att rösta emot åtgärderna. Detta efter mer än ett år av stöd till ”socialistpartiets” minoritetsregering nedskärningar som inte kunnat tvingats fram utan detta stöd! Olyckligtvis för dem har arbetare och unga inga illusioner i att PSD skulle erbjuda någon alternativ politik till Socrates brända jordens taktik. De delar samma grundläggande taktik – angripa arbetande människor för att ”blidka marknaden” och rädda de rika.Nyval, som skulle kunna bli resultatet av att nedskärningarna inte röstas igenom i parlamentet, skulle ge vänsterpartierna (Vänsterblocket och Kommunistpartiet) ett tillfälle till ett avgörande genombrott om en enhetsfront till vänster, på ett program som fundamentalt förkastar tanken på nedskärningar för att betala spekulanternas och de rikas skulder läggs fram. Socialismo Revolucionário (CWI i Portugal) hävdar att en sådan kandidatur, i kombination med en kraftfull opposition mot ett ingripande från EU/IMF, och ett socialistiskt alternativ med investeringar och demokratiskt offentligt agande, skulle ha en enorm politisk påverkan och öppna vägen för ett nytt steg i kampen med kämpand politisk representation.
De revolutionära händelserna i Mellanöstern och Nordafrika har påverkat arbetare och unga i Portugal och över hela Europa vilket lyfte fram protesterna 12 mars. Ja det är verkligen är det en utveckling av revolutionär karaktär, i ett land med den gyllenen historien från aprilrevolutionen 1974, som krävs för att dra det portugisiska samhället ut ur den avgrund av åtstramningar, fattigdom och brutalt styre från EU/IMF som det nu står inför. Arbetarrörelsen och vänsterpartierna (Vänsterblocket och Kommunistpartiet) måste föra en kampanj runt en vägran att betala spekulanternas och bankernas skulder i Portugal och utomlands. Miljarderna måste istället användas till att investera i samhället och skapa stora arbetsprogram, speciellt för ungdomen. Detta måste kopplas till förstatligande av banker och finanssektorerna under demokratisk kontroll för att tvinga dem att tjäna samhället genom investeringar istället för att suga ut det till nytta för ett fåtal. På grundval av ett sådant program, ett socialistiskt samhälle skulle man kunna kämpa för en regering för arbetande människor och ungdomar.
Danny Byrne, CWI, och Francisco Oliveira Raposo, Socialismo Revolucionário (CWI i Portugal)
