EU:s nya tvångströja

2011-03-16 16:30:36




I slutet av förra veckan samlades euroländernas regeringschefer till än­nu ett ödesmättat toppmöte. Efter flera timmars förhandlingar enades mötet om en ny pakt för euron, som i huvudsak är en urvattnad version av den konkurrenspakt som Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy presenterade i början av februari.
Eurotoppmötet efterlyste mer åtstramningspolitik för att få bukt med de skenade underskotten och skuld­krisen. Euroländerna och resten av EU, vilket EU:s ordinarie toppmöte den 24-25 mars kommer att bekräfta, ska påtvingas en ny trängre statsfinansiell tvångströja, samtidigt som kraven ökar på att löner, skatter, pensioner o s v ska ”harmoniseras”.
För att kunna hejda den akuta krisen och lugna den så kallade marknaden beslutade eurotoppmötet ock- så att utöka lånekapaciteten i den tillfälliga räddningsfonden EFSF, så att fondens hela kapital på 440 miljarder euro (3 900 miljarder kronor) kan lå­nas ut. Fonden kommer också att kunna köpa nyutgivna obligationer av euroländer i kris. Dessa åtgärder vidtas i avvaktan på att en ny permanent räddningsfond, ESM, med en lånekapacitet på 500 miljarder euro upprättas 2013. Mötet beviljade även Grekland sänkt ränta på sitt nödlån, men euroledarna var inte beredda att sän­ka räntan på Irlands krislån.

Men den sänkta räntan för Grekland var inte utan villkor. I utbyte tvingades Greklands regering lova att genomföra privatiseringar till ett värde av 50 miljarder euro (400 miljarder kronor). När Grekland för ett år se­dan fick nödlån från EU och Internationella valutafonden (IMF) var villkoret att man genomförde utförsäljningar till ett värde av 5 miljarder euro. Nu har privatiseringsprogrammet blivit tio gånger större.
Trots att världsekonomin har börjat återhämta sig fortsätter krisen att förvärras i eurozonens svagaste länkar. Till följd av nedskärningar och det stålbad som har EU dikterat, har den grekiska ekonomin rasat ned i ett svart hål. Tillväxten sjunker nu med 6,6 procent i årstakt. Arbetslösheten har officiellt stigit till nära 15 procent och ungdomsarbetslösheten ligger på 39 procent, samtidigt som statsskulden är på väg mot motsvarande 150 procent av BNP.
”Budgetbantningen pressar Europas krisländer stenhårt under 2011. Grekland och Portugals ekonomier krymper, Irlands BNP-utveckling står still och Spanien visar minimal tillväxt, bedömer ekonomgruppen EE­AG i en rapport. Utan fler räddningsinsatser går Grekland mot statsbankrutt andra kvartalet 2013, när det nuvarande stödprogrammet från EU och IMF avslutas, anser EEAG” (Dagens Industri den 9 mars).

dagarna innan eurotoppmötet ströd­de kreditvärderingsinstitutet Moody’s Investor Services ytterligare salt i så­ren och nedvärderade Greklands kreditbetyg från Ba1 till B1 samt flagga- de för ytterligare sänkningar. ”Om nå­gon trodde att krisen i PIIGS-länderna låg bakom oss, tjänar Moody’s drastiska nedgradering som en bister påminnelse”, kommenterar Swedbank.
I samma veva fick Portugal betala rekorddyr ränta för att överhuvudtaget kunna låna upp den miljard euro som krävdes för att klara de löpande utgifterna. Grekland och Irland har redan fått nödlån, Portugal och Spanien står sannolikt näst i tur följt av Italien och Belgien.
EU-pamparnas nya försök att räd­da euron och stärka den europeiska kapitalismens konkurrenskraft innebär nya och brutalare attacker mot jobb, välfärds-, arbets- och livsvillkor.
Det kommer att ge upphov till nya bittra klasstrider, i linje med den senaste tidens strejker och betalningsbojkotter i Grekland. I helgen demon- strerade hundratusentals ungdomar – som själva kallar sig ”den desperata generationen” – i Portugal för jobb och mot ett samhälle som ”inte erbjuder någon framtid”.
Samtidigt som en ny ungdomsrevolt gror är kampviljan hos Europas arbetare på uppåtgående. Europa ser ut att gå mot en het vår – åtminstone vad gäller klasskampens temperatur.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!