Gängbildning och bötning i Göteborgs gymnasieskolor är något som präglat media den senaste tiden. Bötning är en form av utpressning där ungdomar med maffialiknande metoder sätter böter på andra istället för att råna dem.
Anledningen kan vara vad som helst. Den bötfällda kan ha ”tjallat” på någon,
bråkat med ett syskon, flirtat med någons flickvän o
s v. Många har av rädsla tvingats betala tusentals kronor,
gett bort sin mobiltelefon, mp3-spelare eller märkesjacka. I ett
extremt fall tvingades en ung tjej betala sina böter med sex.
Ordet bötning är egentligen inte ett bra ord att använda,
det är de kriminellas ord. I själva verket handlar det om utpressning
och olaga hot.
Olaga hot
Trots att det rör sig om så pass allvarliga brott, vilka troligen
begåtts i fyra, fem års tid i Göteborgs skolor, så har
inte lärare, rektorer eller politiker tagit dem på allvar.
Till en början kallades de bara avancerad mobbning. Men sedan media
började skriva om det har alla velat uttala sig om hur mycket man
gör för att stoppa problemet. I det politiska etablissemanget
har alla samma svar: mer polis. Moderaterna har gått längst
och föreslagit en speciellt utbildad skolpolis.
Men varken bötning eller gängbildning kan stoppas med fler
poliser. Ett av problemen redan idag är att alldeles för få vågar
att anmäla utpressningen då det riskerar att förvärra
situationen.
Tydligt blev det också när det enda fallet som gått
till rättegång gav en friande dom. För att råda
bot på problemet kan vi inte lita på polis och rättsväsende.
För att stoppa bötning och gängbildning måste man
se till problemets orsak. Under 1990-talet genomfördes enorma nedskärningspaket,
som drabbade de unga hårdast. För den som idag har hamnat
snett finns få möjligheter till hjälp. Köerna till
ungdomspsykiatrin växer sig allt längre och det sociala skyddsnätet är
nedmonterat.
Det är ingen tillfällighet att det är nu som problemet
uppstår och att det är de som går i den nedskärningskantade
skolan som drabbas.
För att sätta stopp för bötningen är det mer
resurser till skolan och fritidsverksamhet som behövs. Med mer lärare
och elevvårdande personal i skolan skulle man snabbare kunna fånga
upp de som är i riskzonen. Ett av problemen med gängbildning
ligger i segregationen som har sin rot i diskriminering och rasism. Utanförskap
och fattigdom i förorterna gör att ungdomar känner sig
osäkra och söker sig till den egna gruppen för trygghet.
Bekämpa nedskärningar
Våldet föds när samhället inte kan ge unga en plats
där de kan känna sig trygga. Rädslan gör att ungdomar
grupperar och beväpnar sig.
Att på allvar bekämpa gängbildning och bötning skulle
vara att bekämpa ungdomsarbetslösheten, nedskärningar
och slåss för en upprustning av förorten och skolan.
Det skulle vara en investering för framtiden där unga skulle
kunna känna sig trygga.
Kristofer Lundberg
