Förslag till en lokal folkomröstning rörande vägsystemen / ringlederna

2008-03-18 10:28:00




Klimathotet (växthuseffekten) och den allt sämre luften har blivit mycket viktiga frågor för många människor över hela världen. Samma situation har under lång tid gällt även för Umeå och dess invånare. Många umebor oroar sig, med all rätt, för de negativa effekterna av  fordonstrafiken. Till dessa negativa effekter hör buller, partiklar samt utsläpp-en av växthusgaserna kol- och kvävedioxid.
 

I. Dags att umeborna får säga sitt – detta genom en lokal folkomröstning om vägsystemen.


De växande problem som den ökande trafikmängden orsakar är en fråga som engagerar allt fler umebor. Men de olika förslagen till vägsystem – dess dragning och finansieringsformer – har i praktiken endast diskuterats i slutna rum, av kommunalråd, ministrar samt höga tjänstemän inom offentlig och privat verksamhet. Det är dessa som haft de nödvändiga kontakterna, dels för att få tillgång till information från experter, dels för att kunnat ta initiativ, både via officiella kanaler och via inofficiella.
 
Rättvisepartiet Socialisterna anser att det nu måste vara slut på det vi anser vara ett monopol från makthavarnas sida när det gäller sådana avgörande saker som:
– hur problemen med fordonstrafiken formuleras,
– hur de tänkbara lösningarna formuleras.
 
De långvariga och heta debatterna, sedan början av 1990-talet, visar på frågans betydelse för umeborna.
Det är inte att överdriva att påstå att det finns få, om ens någon, enskild fråga som väckt sådant intresse under snart två årtionden som dragningen av vägarna. Samtidigt finns det en väldig obalans när det gäller frågans stora vikt, å ena sida, och den ringa möjlighet som umeborna har att påverka frågans lösning, å den andra.
 
Mot denna bakgrund föreslår vi en folkomröstning rörande de framtida dragningarna av vägsystemen.
Detta är ett mer demokratiskt sätt att låta umeborna få vara med och säga sitt i en fråga som dels kommer att påverka områden av avgörande vikt – som hälsa, framkomlighet, trafiksäkerhet samt globalt ansvarstagande – dels kommer att bestå under väldigt lång tid.
 
Folkomröstningens frågeställning: Ja eller Nej till en centrumtunnel under Västra Esplanaden!
Den överlägset bästa trafiklösningen, enligt Vägverkets utredning (nov 2001), var bygget av en s k centrumtunnel – för att skapa en väg för bl a  E4-trafiken genom Umeå. 
 
År 2001 var problemformuleringen följande: hur minska antalet fordon per dygn som passerar längst Västra Esplanaden? Det är den sträcka i Umeå där utsläppen av avgaser och förekomsten av partiklar var, och är, värst. Vägverket utgick ifrån 1998 års trafikflöden och gjorde en prognos för hur situatio-nen skulle vara år 2015. De olika vägdragningarna jämfördes sedan utifrån den avlastning som de skulle innebära för Västra Esplanaden.

I dessa jämförelser förutsattes inte några trafikhindrande åtgärder på V:a Esplanaden eller någon tvångsmässig styrning av trafiken, bort från V:a Esplanaden, till andra trafikleder. Beräkningarna baserades på  frivilliga förändringar i agerande från trafikanterna.
 

II. Centrumtunneln bättre än båda ringlederna tillsammans.

 
I Vägverkets jämförelse (nov 2001) var det
endast ett alternativ som innebar att trafikmängden på Västra Esplanaden verkligen skulle minska fram till år 2015 i jämförelse med situationen år 1998. Detta alternativ var bygget av en s k centrumtunnel!
De alternativ som idag kallas för Västra ringleden
(bro över älven uppströms Backens kyrka) samt Östra ringleden (ombyggnad av Kolbäcksleden till en fyrfilig E4) innebar båda, tagna var för sig, att antalet fordon som passerade Västra Esplanaden skulle vara större år 2015 än år 1998! Detta trots de väldiga byggkostnaderna!
 
Detta innebar inte att utredningen påstod att de båda ringlederna (Västra och Östra) inte innebär någon effekt alls för trafiken på Västra Esplanaden. Det förhåller sig istället så här: om inte ringlederna byggs skulle ökningen av trafiken på Västra Esplanaden bli ännu större. Ringlederna gör alltså att ökningen av trafiken på V:a Esplanaden blir mindre – men ringlederna kan inte stoppa en ökningen av trafiken på V:a Esplanaden.
 
Det verkligt intressanta blir då att jämföra hur mycket de båda ringlederna betyder tillsammans jämfört med hur mycket en centrumtunnel betyder. Om vi åter går tillbaka till Vägverkets utredning (nov. 2001) visar prognosen följande:
 
* om inget görs så beräknas trafiken på Västra Esplanaden öka från 22 000 fordon per dygn till 27 000 fordon per dygn mellan åren 1998 och 2015. Detta innebär en ökning med 5 000 fordon.
* effekten av att bygga Västra och Östra ringleden blir att ökningen blir 2 600 fordon mindre, per dygn, fram till år 2015. Detta jämfört med om inga nya vägar dras (det s k 0-alternativet).
 * jämför detta med effekten av att bygga en centrumtunneln: med en tunnel skulle antalet
fordon på Västra Esplanaden minska med 12 000 per dygn i jämförelse med 0-alternativet.  
 
Centrumtunneln var / är alltså flera gånger så effektiv som de båda ringlederna, tillsammans,
sedd utifrån behovet av att minska trafiken på Västra Esplanaden. (Med all sannolikhet skulle fördelarna med en centrumtunnel bli ännu större
om man viktade betydelsen av den tunga trafiken.)
 
Trafikflöden Västra Esplanaden

  fordon / dygn  minskning
 Utgångsläge år 1998
 22 000 
 Prognos år 2015:  
 0-alternativet
 27 000 
 Östra ringleden
 26 600
 – 400
 Västra ringleden
 24 800
 – 2 200
 Centrumtunnel 15 000
 – 12 000 (!)

Källa: Vägverkets utredning, alt E4- E12-förbindelser, nov 2001.
 
Det är mot denna bakbrund som vi vill att folkom-röstningen om vägsystemen ska genomföras genom att umeborna får säga Ja eller Nej till bygget av en centrumtunnel.
 
Centrumtunneln ställs mot ringlederna.
I praktiken innebär en folkomröstning, för eller emot en centrumtunnel, att två olika trafiklösningar kommer att ställas mot varandra.
De som röstar Ja vill att Umeå satsar på ett vägsystem som innebär en centrumtunnel. De som röstar Nej till en tunnel röstar i praktiken för ett trafiksystem i form av de båda ringlederna.
Utan folkomröstning, för eller emot en centrumtunnel, kommer nämligen de båda ringlederna att byggas – i den takt som det anslås pengar. (Vi anser att den planerade Norra Länken, genom I 20-skogen, skulle utgöra ett bra komple-ment till en centrumtunnel.)


III. Vad innebär en centrumtunneln – och
varför har den försvunnit ur debatten
 
En centrumtunnel innebär att den trafik som ska passera igenom centrala Umeå leds ned i en tunnel under V:a Esplanaden i höjd med Thulehuset och kommer upp vid Max-grillen (eller längre norrut). Trafik som kommer söderifrån och ska in i Umeå C kör vid sidan av tunnelns öppning till en rondell där Storgatan korsar V:a Esplanaden (vid Thulehuset). Det skapas alltså två trafikleder efter samma sträcka, den ena under jord och den andra ovan.
 
Tunnelns norra mynning kan förläggas på olika ställen. Detta kan avgöras efter att Vägverket utrett frågan och tagit hänsyn till hur anslutningen till E12 samt Hissjövägen ska lösas. Ett alternativ vore att den nuvarande viadukten över järnvägen rivs och en ny cirkulationsplats byggs. Problemet med E12-trafikens anslutning till norra tunnelmynningen minskar då Norra länken byggts. Detta då en viss del av den västerifrån kommande trafiken kommer att välja Norra länken och därmed inte belasta centrumtunneln.
 
Centrumtunnelns fördelar.
* En tunnel innebär stora vinster, både för fram-komlighet och miljö. Genomfartstrafiken slipper de många stopp som idag orsakas av rödljusen. Detta minskar mängden avgaser avsevärt. De avgaser som ändå produceras i tunneln kan renas med hjälp av filter och eller skorstenar.
* I och med minskningen av trafik på esplanaden ökar möjligheten för bussar samt för gång och cykeltrafik att korsa V:a esplanaden i öst/västlig riktning. Detta underlättar för en utbyggnad av kollektivtrafiken.
* Bygget av en centrumtunnel tar också bort behovet av V:a Länken och av att bygga om Kolbäcksvägen till en fyrfilig E4. Detta innebär att V:a länkens negativa ingrepp i landskapsbilden (bland annat en ca 40 meter hög och 650 meter lång bro) inte behöver genomföras.
* Om Kolbäcksvägen byggs om till en E4 innebär detta en ökning av trafiken genom Umeås mest tätbefolkade områden. Vägen går också förbi Nydala – ett av Umeås viktigaste camping- och rekreationsområden.(En ombyggnad med ökad trafik som följd på Kolbäcksleden skulle drabba även detta område.) De som bor efter Kolbäck-leden skulle drabbas av en rad negativa effekter: ökade utsläpp, buller samt s k barriäreffekter, något som riskerar att isolera olika stadsdelar från varandra. En centrumtunneln innebär inte dessa negativa effekter då Kolbäcksleden ej behöver om-vandlas till en fyrfilig E4 med höjda hastigheter.
 
Centrumtunnelns nackdelar.
* En nackdel med tunneln är störningarna under byggtiden. Tunneln måste byggas i etapper då hela V:a Esplanaden inte kan stängas av. Detta förlänger byggtiden. Under byggtiden ökar därför trafik-belastningen på exempelvis Östra Kyrkogatan och Kolbäcksleden. De långsiktiga mycket positiva effekterna, för miljön, framkomlighet, mm gör dock att vi anser att detta pris är värt att betala.
* Här vill vi passa på att påminna om de planer som funnits/finns på att bygga ett p-garage under Rådhusesplanaden. Ett sådant projekt skulle vara av nästan samma svårighetsgrad, byggnadstekniskt, som en centrumtunnel. Men, medan tunneln skulle lösa en stor del av Umeås trafikproblem, skulle ett p-garage förvärra desamma. Det är förvånande att de byggnadstekniska problem, som anförts för att inte bygga en centrumtunnel, inte alls lyfts fram på samma sätt då frågan om bygget av ett p-garage under Rådhusesplanaden diskuterats.
 
Varför har då centrumtunneln försvunnit ur debatten? Tunnelalternativet stöddes av flera partier i Umeå kommunfullmäktige då de olika alternativen diskuterades i början av 2000-talet. Men redan från början handikappades emellertid tunnelalternativet av att det inte hade utretts på samma noggranna sätt som övriga alternativ. Varför kan man bara spekulera över. Men att så är fallet råder det ingen tvekan om.
 
Sedan tunnelalternativet röstats ned har alternativet inte funnits med i de nya, och uppdaterade, trafik- beräkningar som gjorts i olika sammanhang. Detta anser vi vara både obegripligt, och oansvarigt, med tanke på tunnelalternativets stora fördelar.
 
Då tunnelalternativet försvann i ett väldigt tidigt skede har det inte alls utretts tillräckligt. Det finns
t ex olika varianter på var tunnelns norra mynning ska placeras. Detta behöver utredas och kostnads-beräknas. Mynningens placering skulle naturligtvis påverka kostnaden. De olika alternativen innebär ju olika längd på tunneln samt olika tekniska lösningar för E12-trafikens anslutning. Detta innebär i sin tur stora variationer i kostnadsbilden.
 
I början av 2000-talet gjorde Vägverket en grov kostnadsberäkning av tunneln. Kostnaden beräknades till ca 1000 miljoner. Denna kostnad ska naturligtvis jämföras med kostnaden för bygget av Östra och Västra Länken. Denna kostnad beräknas idag till drygt 1000 miljoner – dvs samma som för tunneln! Detta medför att då tunneln inte är tillräckligt utredd så skulle tunneln kunna vara dyrare än ringlederna – men den skulle lika gärna kunna vara billigare!
 
Om det blev en lokal folkomröstning, för eller emot en centrumtunnel, så skulle alternativet måsta utredas på samma sätt som övriga alternativ. Detta skulle vara en vinst både för demokratin, umebornas hälsa och för miljön.


IV. Umeås makthavare accepterar större utsläpp av växthusgaser – går emot all expertis i världen
 
Under lång tid har trafiken på V:a Esplanaden (E 4/E 12) skapat en miljö som är farlig både för människa och miljö. När det gäller växthusgasen kvävedioxid slår Umeå ständigt nya ”rekord” när det gäller att bryta mot miljökvalitetsnormerna (som är en lag och som ska hållas). När det gäller förekomsten av partiklar ligger Umeå under gränsvärdet. Men allt fler forskare ifrågasätter nu detta värde och mycket tyder på att de partikelnivåer som finns efter V:a Esplanaden är direkt hälsovådliga.
  
Den senaste sammanställningen av luftmätningarna i Umeå visar också att problemen bara växer. Tabellen nedan visar antalet dygn där miljökvalitetsnormen (MKN) överskreds på V:a Esplanaden när det gäller utsläppen av kvävedioxid.
 
 ÅrAntal dygn
över 60 µg/m3
 2003 27
 2004 46
 2006 53
 2007 62
 
(År 2005 undantas då mätningen enbart genomfördes under 5 månader)
 
Det är tillåtet att överskrida MKN (dygnssnittet) sju gånger per år. Umeå bröt alltså mot MKN redan 2003. I fjol hade brotten mot miljölagarna ökat dramatiskt. Då överskreds MKN hela 62 gånger.
Statistiken i tabellen visar att situationen förvärras i Umeå – år för år. Den passivitet som antyds av statistiken i tabellen är häpnadsväckande. Den andas nonchalans mot både människa och miljö.
 
Åtgärdsprogram som komplement till tunnel
De ökande utsläppen understryker behovet av en folkomröstning – för eller emot en centrumtunnel.
Men makthavarnas passivitet – som orsakas av att de agerar i bygg- och bilindustrins intressen – understryker även behovet av ett åtgärdsprogram mot avgaser, partiklar och buller. Ett sådant handlingsprogram måste exempelvis innehålla åtgärder som utbyggd och gratis kollektivtrafik, samordnade varutransporter, mm.  För att lösa klimat- och miljöfrågor krävs demokratisk planering istället för vinstjakt.
 
Till sist: utsläpp av koldioxid talar emot ringleder – men för en folkomröstning
Umeå måste ta sitt ansvar för den globala uppvärmningen, men tyvärr pekar siffrorna fel även här. Enligt Vägverkets prognoser (Umeå trafik- och samhällsekonomiska beräkningar 2006/2007) ökar trafikarbetet i Umeå kommun med ca 33 procent mellan åren 2004 och 2020. Detta innebär ett kraftigt ökat utsläpp av avgaser och därmed av växthusgasen koldioxid. Men Vägverkets utredning visar också att Östra och Västra ringleden, i sig själva, skulle öka trafikarbetet – och därmed ytterligare öka utsläppen av koldioxid.
 
* Östra ringleden skulle öka lastbilarnas sammanlagda års-körsträcka i Umeå med 8 procent. Skäl: en dragning av E4 längs Kolbäcksleden innebär längre körsträcka.
* Västra ringleden skulle öka personbilarnas års-körsträcka i Umeå med 7,5 miljoner kilometer per år. Skäl: den ökade tillgängligheten, som en ny bro innebär, leder i sig till fler bilfärder!
 
* I jämförelse med ringlederna skulle en centrum-tunnel innebära kortare avstånd för lastbilarna och därmed mindre koldioxidutsläpp. Till detta ska läggas att centrumtunneln innebär färre stopp (inga trafikljus), något som leder till  jämnare hastighet, mindre köbildning och tomgångskörning. Detta innebär mindre utsläpp av koldioxid, även det.
En centrumtunnel drar åt rätt håll, när det gäller utsläppen av växthusgasen koldioxid. Ringlederna drar åt fel håll.
 
Umeås makthavare bygger hela sitt program för att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) för växthus-gasen kvävedioxid på bygget av ringleder. Men ringleder innebär att Umeå ökar sina utsläpp av växthusgasen koldioxid. Därmed är Umeås ”klimat-politik” en enda stor självmotsägelse – sedd i ett större perspektiv. För att minska koncentrationen i centrum av en växthusgas (kvävedioxid) ökar man de totala utsläppen av växthusgas (däribland koldioxid). Detta är ytterligare ett skäl till att de olika vägsystemen borde debatteras på det breda och öppna sätt som en folkomröstning skulle innebära.


V. Det är inga problem att genomföra en kommunal folkomröstning om en statlig fråga.
 
Vissa kritiker kommer att hävda att det inte går att genomföra en lokal folkomröstning om dragningen av riksvägar, då dessa  är en statlig angelägenhet.
 
Men i samband med valet 2006 genomfördes lokala folkomröstningar i 22 kommuner. I de flesta fall berörde folkomröstningen just frågor som kommu-nen egentligen inte har rätt att fatta beslut om, exempelvis om trängselskatten i Stockholm. Det förekom även lokala omröstningar kring fråge-ställningar som handelsetableringar (stormarknad i centrum); om att tillåta trafik i centrum; om rov-djursjakt, mm. I genomsnitt deltog 71 procent av de röstberättigade i folkomröstningarna i de drygt 20 kommuner som genomförde sådana.
 
I samband med en folkomröstning om en centrum-tunnel måste det till en kort förklarande text och eventuellt även en enkel karta. Här är ett exempel på hur själva frågan skulle kunna vara formulerad:  
– Ska Umeå kommun ta initiativ till byggandet av en centrumtunnel för att dra E4-trafiken under och i samma riktning som Västra Esplanaden?
 
Mot denna bakgrund föreslår vi följande:
 
att     kommunfullmäktige beslutar att en lokal   folkomröstning genomförs för eller emot  bygget av en centrumtunnel under Västra Esplanaden,
 
att     folkomröstningen ska genomföras så snart som möjligt
       
att     Kommunstyrelsen får i uppdrag att organisera omröstningen med hjälp av Valmyndigheten
 
Umeå den 18 mars 2008
 
Jan Hägglund
Ingrid Eriksson
Anna Hedlund
 
Rättvisepartiet Socialisterna i Umeå

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!