Friskolor – en mångmiljonindustri

2007-12-19 11:18:03




Direkt efter valet förra året lade den borgerliga alliansen ned utredningen om att friskolors ägare inte skulle få tjäna pengar på verksamheten. ”Den som vill tjäna pengar göre sig inte besvär att starta friskola”, argumenterade utbildningsministern Jan Björklund (fp).

En granskning som Svenska Dagbladet har gjort visar dock motsatsen. De sex största friskolekoncernerna gör en vinst på 150 miljoner kronor. Det är skattepengar som går rakt in i privata bolag, oavsett om de väljer att dela ut pengarna till ägarna eller att investera dem i företaget. A New Learning är ett av de största friskoleföretagen och omsätter en miljard kronor om året. Företaget ägs i sin tur av riskkapitalbolaget Bure Equity. Bolaget äger totalt 40 skolor i Sverige och samtliga gick förra året med vinst, t ex IT-gymnasiet med 13 miljoner kronor.
Enligt Bure Equitys vd Mikael Nachemson är friskolorna en lågriskbransch förutsatt att man ”sköter verksamheten bra”.
En annan stor friskolekoncern är Baggium som driver 24 gymnasier med praktisk inriktning. Baggium gjorde en vinst på 7 miljoner kronor förra året.
Vinnarkonceptet är att man istället för att ha undervisningslokaler och lärare låter eleverna arbeta sig till sina kunskaper ute på praktikplatser.
Förutom lägre lärartäthet är ett annat sätt att tjäna pengar för friskolornas ägare att anställa obehöriga lärare med lägre löner. På de kommunala gymnasierna har 73,9 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen, mot 50,6 procent på friskolorna. Sjunkande lärartäthet och behörighet går hand i hand med att nu endast 7 av 10 gymnasielever lyckas ta examen efter tre års studier.
Trenden är att fler och fler vill vara med och roffa åt sig på elevernas och skattebetalarnas bekostnad. I januari 2007 fanns 683 godkända fristående grundskolor och 389 fristående gymnasieskolor, en ökning med 33 procent sedan läsåret 04/05. I januari 2007 fanns fristående skolor i 204 av landets 290 kommuner och inför läsåret 08/09 har 215 fristående grundskolor och 302 fristående gymnasieskolor ansökt om tillstånd att starta eller utöka sin verksamhet.
Mest lönsamt verkar det vara i storstäderna. Knappt 70 procent av eleverna i fristående grundskolor bor i något av de tre storstadslänen. Friskolor får samma ersättning som kommunen i snitt har kostnader per elev och år.
Om friskolan etablerar sig i ett välbärgat område och lyckas locka till sig elever utan speciella behov finns det alltså mycket pengar att tjäna.
Även i medelstora städer ökar antalet friskolor kraftigt. I Luleå har kommunen satsat på en ny gymnasieby, vilket har drivit upp lokalkostnaderna. Detta har gjort att kostnaden per elev har ökat och har därmed gjort kommunen attraktiv för friskoleföretagen.
Idag är friskolebranschen som vilken miljardindustri som helst. Elever, lärare och övrig personal är varorna som kan köpas och säljas i spekulationssyfte. De stora förlorarna är eleverna, de som skolan egentligen borde finnas till för. Men med friskolan är det grundläggande syftet att tjäna pengar och ta ut vinst.

Matilda Eriksson

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!