Den 26 december avled Afshar Khan av sin lungsjukdom fibros. Han hade varit sjuk länge och under sin tid som asylsökande i Sverige försämrades hans tillstånd konstant.Under det senaste året hade han själv, de anhöriga, läkarna och advokaten framhållit att han är för sjuk för att genomföra den 18 timmar långa flygresan tillbaka till Bangladesh.
Migrationsverket har bestridit detta faktum. Till exempel hävdade man i ett 40 minuter långt samtal med undertecknad, att det i läkarutlåtandet måste stå exakt hur hans liv skulle riskera att sluta för att verkställighetshinder skulle beviljas. Detta trots att det framgick att han är helt beroende av syrgastillförsel och får ångestattacker.
Afshars önskan var att få leva sin sista tid i lugn och ro, utan oro för att bli utvisad. Detta förvägrade svenska staten honom med lögner som förevändning. Hans bortgång har tyvärr visat att han hade rätt i sin ansökan om verkställighetshinder, han var för sjuk för att resa.
Statens hållning – att ingen flykting, oavsett hur sjuk man är, ska tro att de kan få stanna på grund av sjukdomen och att inget fall som på något sätt kan användas som prejudikat för motsatsen någonsin får släppas igenom – leder till de övergrepp på mänskliga rättigheter som Afshars sista år är ett exempel på.
Hans fru, barn och barnbarn är nu i sorg. Vi är många som känner djupt med dem och samtidigt bär på en stor frustration över att vi inte lyckades kämpa fram en värdigare sista tid för Afshar Khan. Speciellt för änkan hade lidandet kunna mildras av att ha den juridiska situationen löst under denna svåra tid.
Tillsammans måste vi nu gå in i 2013 med ytterligare ett argument för att asylkampen måste intensifieras.
Elin Gauffin
