foto: Josefine Hulthén Åkerblom / Flickr CC
En rapport från polisen visar att skolan är den fysiska plats där ungdomar råkar mest illa ut för sexuella trakasserier.
Rapporten visar att 119 ungdomar har anmält sexuella trakasserier på festivaler sedan 2011. Det kan jämföras med 1 081 anmälningar om ofredanden som skett i skolan sedan dess. Trots detta pratas det sällan om problemet i skolor innan något har hänt, menar Skolverket.
– Det blir tyvärr ofta ett reaktivt perspektiv. Man reagerar när någonting har hänt, säger Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket, till Sveriges Radio.
Han menar att skolor måste bli mycket bättre på att prata om sexuella trakasserier med eleverna.
– Ofta framkommer det i forskning att det är en normalisering av sexuella trakasserier som ligger i botten till brottsliga handlingar även i det offentliga rummet, säger Hugo Wester till Sveriges Radio.
Hugo Westers förslag om fler samtal på skolorna om sexuella trakasserier är självklart ett bra förslag i sig, men det krävs mer än bara samtal för att göra någon verklig förändring.
Vad som behövs är en organisering och kamp mot sexuella trakasserier på skolorna. Genom demonstrationer och aktioner får eleverna lärdomar och erfarenhet om hur man bygger en nolltolerans mot sexuella trakasserier.
Det räcker inte med att skolan då och då arrangerar föreläsningar eller dylikt om sexuella trakasserier, utan eleverna bygger medvetenheten på bästa sätt genom att själva organisera, demonstrera och agera.
Sexuella trakasserier måste även sättas in i sitt sammanhang. Sexuella trakasserier har sin grund i den rådande könsmaktordningen som tjänar på att kvinnor och män utgör två tydliga separata grupper där män står över kvinnor. Kvinnor objektifieras och tillåts inte på samma sätt som män att agera som subjekt politiskt eller kulturellt.
Skönhetsideal och sexuella trakasserier går hand i hand och syftar båda till att minska kvinnors rörele och frihet. Kvinnor som bryter skönhetsnormen eller säger ifrån ofredanden stämplas oftare som smutsiga eller dåliga. Det skönhetsidealen och normaliseringen av sexuella trakasserier gör är att de tar kvinnors rätt till sin egen kropp ifrån dem.
Kvinnoförtrycket syns i alla delar av samhället. Till exempel har arbetarkvinnor en faktisk månadslön på 17 000 kronor medan män i arbetaryrken har 23 000 kronor. Tjänstemannakvinnor tjänar 27 400 kronor i månaden, medan manliga tjänstemän tjänar 36 700 kronor. Skillnaden mellan arbetarkvinnor och tjänstemannamän är alltså nästan 20 000 kronor i faktisk månadslön.
Det rapporten också visar är att även skolan är en plats där kvinnoförtrycket och normaliseringen av sexuella trakasserier förs vidare. Och på samma sätt som organisering och kamp har gett sociala framsteg för kvinnor tidigare, som till exempel kvinnlig rösträtt, är det även organisering och kamp som kommer att sätta stopp för sexuella trakasserier. ■
