Irländska valet: Ett bakslag för socialister och oberoende

2007-05-30 11:41:38




Resultatet i Irlands parlamentsval påverkades tveklöst av den ekonomiska situationen som fick människor att välja det största sittande partiet, Fianna Fáil, före oppositionen, som officiellt utgjordes av Fine Gael och Labour.

Trots fortsatt tillväxt är det inte allmän tillfredsställelse som ligger bakom valresultatet – snarare motsatsen. Nedgången på fastighets- och byggmarknaden och trenden att multinationella företag flyttar till låglöneländer har skapat stor oro inför framtiden. Människor röstade för politiskt status quo i hopp om att det är det bästa sättet att upprätthålla ekonomisk tillväxt.
Frågan om vem, Fianna Fáil eller Fine Gael (det näst största traditionellt kapitalistiska partiet), som skulle bilda en ny regering blev valets huvudfråga. Mindre partier, inklusive Socialist Party, trängdes åt sidan av blockpolitiken.
Socialist Partys (RS systerparti) parlamentsledamot (TD) Joe Higgins var cirka 250 röster ifrån att behålla sin plats som TD för Dublin West som han nu förlorade, trots att han fick 5 066 röster eller 15 procent. Vår kommunfullmäktigeledamot i Dublin North, Clare Daly, som väntades bli invald i parlamentet, blev också undanträngd, trots en väldigt stark kampanj som gav 4 884 röster eller 9 procent. Socialist Partys övriga två kandidater fick dryga 1 500 röster vardera, också det ett bra resultat.

Breddat stöd

I de valkretsar Socialist Party ställde upp, mötte man faktiskt ett bredare stöd än tidigare. Även om detta inte omsattes i parlamentsposter, är det ett gott tecken för framtiden, när den ekonomiska situationen förr eller senare kommer att tvinga människor till aktiv opposition mot den nya, arbetsgivarvänliga regeringen.
Fianna Fáils resultat blev 41,6 procent eller 78 platser, vilket i princip är detsamma som i valet 2002. Däremot förlorade deras koalitionspartner Progressive Democrats (PD) sex av åtta mandat. Det slutgiltiga resultatet i mandat är: Fianna Fáil 78 (-2), Fine Gael 51 (+20), Labour 20 (-1), Greens 6, Sinn Féin 4 (-1), PD 2 (-6), Övriga 5 (-10).
Även om det kan finnas ytliga likheter har mycket förändrats sedan 2002. Det har funnits mycket ilska över saker som bristen på satsningar på offentlig service, sjukvårds- och bostadskrisen och privatiseringarna. Resultatet i det här valet betyder inte att Fianna Fáil har lyckats stävja ilskan eller återvunnit politiskt stöd. Snarare visar det att människor, när inget verkligt alternativ stod till buds, röstade på Fianna Fáil av rädsla att äventyra den sköra ekonomiska stabiliteten med politisk osäkerhet genom att låta Fine Gael och Labour komma till makten.
Att den officiella oppositionen misslyckades med att presentera ett verkligt alternativ och de bakslag arbetarrörelsen har erfarit under senare år är två viktiga faktorer som påverkat attityden i det här valet.
Fackföreningarnas oförmåga att mobilisera mot slavlöneförhållandena på Irish Ferries, liksom fortsatta privatiseringar och nyliberala attacker på arbetares rättigheter, har påverkat stämningarna och synen på politik.
Sedan massmobiliseringen i december 2005 mot lönedumpningen vid irish Ferries har aktiviteten i bostadsområdena och på arbetsplatserna legat på en historisk låg nivå. Självförtroendet ifråga om att organisera kamp har kraftigt slagits tillbaka.

Socialistisk valkampanj

Vi slipade på vårt valbudskap redan i förväg: ”Socialist Party står för VERKLIG FÖRÄNDRING. Vi står för organiserad kamp för människors behov före affärslivets vinster. En regering bestående av Fine Gael och Labour skulle inte skilja sig nämnvärt från Fianna Fáils och PD:s regering. Rösta på Socialist Party så kan vi använda Dáil för att organisera kamp i bostadsområdena och på arbetsplatserna! Vi kommer att använda vårt mandat för att lansera ett nytt parti eller en rörelse som verkligen representerar arbetarklassen.”
I de fyra valkretsar vi ställde upp distribuerade vi totalt 400 000 olika trycksaker, inklusive ett åskådligt manifest som diskuterade de viktigaste frågorna och samtidigt tecknade huvuddragen för en tydligt socialistisk politik.
Vi knackade på över 100 000 dörrar och upptäckte att människor uppskattade vad vi gjort tidigare och att många utan tvekan gav oss sin röst. Men samtidigt var det också många som tvivlade på att en röst för Socialist Party kunde göra skillnad den här gången. En del av dem skulle till exempel rösta på Fine Gael/Labour bara för att bli av med den nuvarande regeringen.
Alla partier påverkades av tvåblockspolitiken. Medan Socialist Party stod fast vid sina principer, och både politiskt och organisatoriskt försökte göra allt för att stå emot skiftningen i opinionen, bidrog Labours, Sinn Féins och de Grönas låga profil till deras tillbakagång.

Inga högervindar

Labour, som hoppats gå framåt, förlorade istället ett mandat. Resultatet var ännu sämre för Sinn Féin. De var inte i närheten av den fördubbling i både procenttal och mandat de hoppats på, utan fick nöja sig med bara fyra mandat och att förlora sin ledamot i ett av de viktiga arbetarklassdistrikten.
Valresultatet har stärkt de etablerade partierna. Men det skulle vara fel att se valet som ett bevis på att det blåser högervindar på Irland, vilket viss media försöker hävda. Att Fianna Fáil och Fine Gael gått framåt under de senaste månaderna, betyder inte att nya grupper bland befolkningen plötsligt börjat stödja deras politik eller det kapitalistiska systemet. Rösterna för Fine Gael var istället missriktade röster för förändring och för Fianna Fáils del handlade det om att trygga tillväxt och jobb.
Många människor runt om i landet sörjer det faktum att Joe Higgins förlorade sin plats i parlamentet.
För många var Joe den verkliga oppositionen i Dáil och han hade en ojämförlig meritlista av kamp och var den enda verkligt kraftfulle förkämpen för socialism på Irland. Förlusten av Joe Higgins mandat är inte bara ett bakslag för Socialist Party utan också för arbetarklassen och socialister över hela landet och internationellt. Han har fungerat som en modell för hur en socialistisk politisk representant ska agera och som parlamentsledamot har han lämnat ett historiskt bidrag till den irländska arbetarrörelsen.

Dublin West

Långt innan valet visste Socialist Party att det skulle krävas verklig kamp för att behålla sitt mandat i Dublin West. Platsen vanns för första gången 1997 och försvarades 2002. Vid båda tillfällena gjorde Fine Gael och Labour väldigt dåliga val, eftersom folk ännu mindes deras koalitionsregering 1994 till 1997. Det var tydligt att de båda nu återhämtat sig från det misslyckandet.
Tillsammans med det nya representationssystemet gjorde detta att valet skulle bli tufft. Och det var inte Dublin Wests invånare som underkände Joe Higgins och hans kamp för socialism. Om man tar hänsyn till de 900 röster som förlorades som ett resultat av att ett område föll bort när valkretsen ritades om, sjönk hans röstandel bara marginellt jämfört med 2002. Joe Higgins kommer att fortsätta att vara en representant för Socialist Party och en betydelsefull vänsterprofil i Irland.

Ny vänster lär dröja

Richard Boyd Barrett, som är medlem i Socialist Workers Party (SWP) men kandiderade för alliansen Folket före profit, var med starka 5 233 röster eller 8,9 procent väldigt nära att ta en plats.
Men att använda Baretts resultat som ett argument för att det finns potential för att bygga en ny vänsterrörelse skulle vara en både felaktig och onyanserad slutsats.
I valet gjorde Barrett allt för att inte kopplas samman med SWP eller socialistisk politik, med uppenbart syfte att locka valkretsens medelklassväljare. Denna valstrategi lyckades och även om det inte tar udden ur resultatet, går sådana röster inte att jämföra med en förankring bland arbetare för ett socialistiskt program.
En verklig vänsterrörelse föds ur arbetarklassens och ungas kamp. Förhoppningarna om en annan politik och om att behålla tillväxt och jobb, vilka var avgörande för valets resultat, kommer att grusas, precis som den fastighets- och byggbubbla som drivit ekonomin framåt sedan 2001 kommer att brista. Grundläggande offentlig service och infrastruktur kommer inte att levereras; hälso-, bostads- och transportkriserna lär snarare förvärras; cheferna kommer att bjuda under varandra i låglönetävlingen och för första gången på över en generation återkommer hotet om arbetslöshet.
Den nya regeringen kommer att kristalliseras ur en principlös kohandel. Fianna Fáil sitter i förarsätet och PD, De gröna och Labour kommer att vara beredda att göra det mesta för att ingå i deras regering. Att regeringen blir högervriden och affärsvänlig är oundvikligt.
Den tillfälliga tillbakagång för Socialist Party och andra arbetarkrafter som det här valet innebär kan och kommer att mer än gottgöras. Det här valet är bara en ögonblicksbild av opinionen vid ett enskilt tillfälle. Den ekonomiska situationen kommer troligen att förändras snabbt. Det är avgörande att socialister och arbetaraktivister idag fortsätter att förbereda sig för de möjligheter för att bygga en ny socialistisk rörelse som kommer att öppnas under de kommande åren.

Kevin McLoughlin
Socialist Party, Irland

Kära kamrater,
Tack för ert stöd i vår valkampanj. Å Socialist Partys vägnar vill jag bara tacka kamraterna, framför allt varje enskild kamrat som kom över för att hjälpa till. Kampanjerna vi drev var kraftfulla och de svenska kamraterna spelade en avgörande roll i det, så tack väldigt mycket för ert stöd. Vi hoppas att mitt i det hårda arbetet kamraterna som kom hade trevligt och fick ut någonting av upplevelsen.
Bästa hälsningar Kevin McLoughlin

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer. Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!