Klockan tickar för den biologiska mångfalden

2015-06-18 12:49:10

foto: Arne Johansson
Artikelförfattaren Per Johansson ringmärker fåglar för kartläggning.

Enligt en ny studie har 130 000 djurarter – sju procent av alla kända djurarter – utrotats till följd av mänsklig aktivitet. ”Vi befinner oss mitt i ett massutdöende där en mycket stor andel av alla djur, växter och svampar riskerar utplånas”, kommenterade Metro den 9 juni. Vad innebär detta för den biologiska mångfalden (biodiversiteten) och vilken påverkan har detta på mänsklighetens framtid?

Vi vet orsakerna till den globala uppvärmningen och miljöförstöringen – utsläppen av växthusgaser och miljögifter samt rovdriften.

Klimatförändringarna i kombination med människans direkta påverkan har blivit droppen för många djur- och växtarter, och kommer att vara ett hot mot flertalet av de arter som vi redan känner till och de som väntar på att upptäckas.

År 2002 tog riksdagen beslut om att hela Sveriges fauna skulle beskrivas och kartläggas samt redovisas. Men den dåvarande S-regeringen lyfte frågan från riksdagens bord och några år senare kom Alliansregeringens jordbruksmini­ster Eskil Erlandsson (C) att till stor del döda projektet.

Den enda del av den stora kartläggning som ännu pågår är de insektsfällor (malaisefällor, en tältliknande fälla) som har ställts ut på 54 platser. På två år samlade fällorna 1 000 nya arter att beskriva för vetenskapen. När malaisefälleprojektet startades för dryga tio år sedan fanns det 24 700 kända insektsarter i Sverige. Idag räknas antalet till 31 000 – en ökning med 25 procent.

Inte undra på att Eskil Erlandsson blev nervös. Många, kanske alla, av dessa småkryp kommer direkt upp på listan över hotade arter. Och det kan ställa till problem för alla som sätter profiten främst. 

Över hela världen återstår det att verkligen försöka utforska naturens mångfald. Regnskogar, krigszoner och djuphaven har i princip inte utforskats alls. Betänk att liknande satsningar i Amazonas, Mekongdeltat eller i Kongos regnskogar med lätthet skulle leda till upptäckten av tiofaldigt fler arter än det svenska malaisefälleprojektet.

Den senaste uppskattningen av antalet djur- och växtarter på jorden är 8,7 miljoner, men siffror på mellan 3 och 100 miljoner används fortfarande. Ungefär 1,25 miljoner arter är beskrivna idag.

De punktinsatser som har gjorts på avlägsna platser och i fattiga länder under de senaste decennierna har årligen upptäckt 1-3 däggdjursarter, fem fågelarter, runt 130 grodarter, 5-10 kräldjursarter och 25-50 fiskarter. Hundratals nyupptäckta arter av marina djur och otaliga insekter och växter.

Många av de senaste fynden har ställt vetenskapen på huvudet, som varmblodiga fiskar, fiskar som kan leva i minusgradigt vatten och giftiga fåglar. Någonstans finns det säkert växter som kan bota allvarliga sjukdomar, säkerställa matförsörjningen och naturliga ämnen som kan hålla insekter borta från grödor och ersätta skadliga bekämpningsmedel.

Men även om vi nu vet att vi har upptäckt fler arter innebär det inte att det är lugnt. Tvärtom, numerären av de enskilda arterna minskar – för en stor del dramatiskt. De flesta av de nya upptäckterna är redan utrotningshotade och hamnar högt upp på rödlistan.

Det finns 250 häckande fågelarter i Sverige, 72 miljoner par. På grund av att vi har ett varmare klimat i Sverige idag har antalet häckande arter ökat med i snitt 2,5 arter per decennium sedan år 1850. Men antalet häckande par har minskat från 100 miljoner på 30 år.

85 procent av våra häckande fåglar flyttar, liksom fladdermössen, vissa fjärilar och trollsländor. Vi kan påverka djurens och naturens väl här, men det är svårare på deras rast- och övervintringsplatser. Det krävs en internationell plan för att övervaka och åtgärda.

I många länder är kampen för människors överlevnad högprioriterad på grund av nöd och fattigdom. Att göra något för naturen blir kanske inte ens en sekundär fråga.

Från såväl naturens som männi­skans utgångspunkt är dagens jord- och skogsbruk ett missbruk. Detta missbruk, eller med dess rätta namn: profitjakt, har tillsammans med exempelvis okunskap, påskyndat klimatförändringarna. Klimatförändringarna i sig triggar igång en negativ påverkan på naturen och på arters överlevnad. Vi kan idag fastslå att det är människans handlingar som till avgörande del orsakar klimatförändringarna. Samtidigt med klimatförändringarna har det ägt rum enorma habitatförluster (miljöer där en viss växt- eller djurart kan leva).

Darwins gärning var att förklara för oss om evolutionen, hur de mest anpassningsbara överlever stora förändringar i miljön. Evolutionen, om man ser den som att livet utvecklats från ett lägre till ett högre stadium, har varit en lång process av fram- och motgångar där de mest anpassningsbara har överlevt och utvecklats vidare.

Men anpassningen har krävt tid, ibland över miljontals år eller hundratusentals år. Nu ser vi en dramatisk global temperaturökning. Hittills har temperaturen ökat med 0,85 grader sedan slutet av 1800-­talet och de stora effekterna av denna utveckling sker under en generation. Få arter hinner med att anpassa sig i så snabb takt.

Vi kan se summan av påverkan på naturen.

  • Det förändrade klimatet, uppvärmningen, orsakar sjukdomar på djuren. Algblomning med giftiga alger som dödar. Habitaten försvinner genom issmältningen och stränder försvinner genom havshöjningen. Högre temperatur ger svampsjukdomar som dödar. Varmare hav och sjöar påverkar reproduktionen.
  • Habitatförluster genom omvandling av skogs- och busklandskap till åker- eller betes­mark. Stränder byggs ut för bostäder, industrier eller rekreationsanläggningar. Slåtterängar växer igen eller planteras igen.
  • Gigantiska plantager med odling av ensidiga grödor (monokultur). Större och större odlingsytor som bildar barriärer och orsakar habitatförluster. Biodiversiteten minskar drastiskt. Bara tall blir kvar eller, ännu värre, främmande trädslag som palmoljeträd eller contortatallar.
  • Gifter och nedsmutsning genom exempelvis användandet av kemiska bekämpningsmedel (pesticider), konstgödsel med mera.
  • Barriärhinder som byggnader, kraftledningar, vindkraftverk, uppdämningar och kalhyggen. Över en miljard fåglar dör årligen i Nordamerika när de krockar med fönster. Vindkraftverk dödar snart lika många.
  • Invasiva (nya) arter, inplante­rade lagligt eller olagligt eller spridda med den globala tran-sport- och reseindustrin, tar över inhemska arters habitat på grund av att de nya saknar naturliga fiender.
  • Överfiske, överskördar och överbete.
  • Den illegala djurhandeln beräknas omsätta 540 miljarder kronor per år. Den hotar främst arter som redan är utrotningshotade och priset ökar ju färre det finns kvar av arten.
  • Orkidéer utrotas snabbt över världen och den illegala handeln omsätter 40 miljarder kronor årligen.

De djur som bidrar, helt gratis, till att jordbruket överhuvudtaget kan massproducera är de som pollinerar grödor, träd och buskar så att de sätter frön och frukter. Var tredje tugga av allt som äts kommer från en av ett djur pollinerad gröda. 100 grödor som står för 90 procent av all mat pollineras – 70 procent av bin.

Tambin, som idag är en nödvändighet för att pollinera grödor, minskar och populationen är helt enkelt på väg att helt krascha. Colony collapse disorder (CCD, plötslig kollaps av bisamhällen) har eskalerat till katastrofala nivåer runt om i världen och man vet mycket lite om orsakerna. Men de flesta forskare pekar ut giftspridningen och användningen av bekämpningsmedel som orsaker.

Samtidigt slås de vilda pollinerande insekterna ut av insektsmedel och av det industriella jordbruket som inte lämnar någon livsmiljö kvar åt humlor och andra insekter. I Kina tvingas man numera pollinera fruktträden för hand på grund av att bina i princip har försvunnit i stora delar av landet. Där är användningen av insektsgifter den stora boven. Binas bidrag till jordbruket beräknas vara värt 1 650 miljarder kronor årligen.

Fladdermusen är en viktig pollinatör. Den äter också enorma mängder av skadeinsekter och sprider fröer. Fladdermöss drabbas idag av habitatförluster och utbyggnaden av vindkraftverk dödar ett ökande antal. En miljon dör av vindkraftverk årligen. Pesticider dödar miljoner fladdermöss i USA.

En svampsjukdom (white nose syndrome), som främst drabbar fladdermössen vid USA:s östkust, sprids nu snabbt västerut. Spridningen av denna sjukdom som har dödat miljontals fladdermöss kan tillskrivas klimatförändringarna.

Världens största koloni av fladdermöss, 20 miljoner av arten Mexican free-tailed bat i Texas, hotas av exploatering. Fladdermössens bidrag till jordbruket med pollinering och att de äter skadeinsekter beräknas vara värt 190 miljarder kronor varje år.

Fåglar pollinerar till viss del samt äter skadeinsekter och skade­djur. De står för fröspridning och mat. Fåglar kan göra skada på grödor, men summerar man den nytta de gör genom pollineringen ligger de på många miljarder kronor plus.

”Tiden för att skydda en art är medan den fortfarande är vanlig”, sa Rosalie Edge som år 1934 skapade Hawks Mountains Sanctuary, världens första reservat för rovfåglar i USA. Det kan inte sägas bättre.

20 år innan reservatet hade skapats hade den sista vandringsduvan dött i fångenskap. I det vilda dog den ut någon gång under den senare hälften av 1800-talet. Vandringsduvan var 40 år tidigare Nordamerikas talrikaste fågel. Man tror att populationen uppgick till 3,5-6 miljarder duvor.

Men på grund av jakt och upp­odlingen av prärien tappade den sina habitat. Och jakttrycket var hårt. De såldes till slavägare som mat till slavar. På 40 år lyckades man utrota vandringsduvan.

Det som görs för att rädda hotade arter räcker inte. Ska vi exempelvis rädda den vitryggiga hackspetten måste vi ha levande skogar, inte dagens plantager med monokulturer som många tror är skog.

Idag säger lagen att en obrukad åkermark skall beskogas inom tre år. Vad hände med det öppna landskapet? Dessutom utarmas biotopen och vi har sett att sådana plantager inte klarar en orkanstorm.

Ett hållbart skogsbruk kräver att profiten inte går först. Lagen om skyldighet att hugga ned skogen på nuvarande sätt måste förändras till ett hållbart skogsbruk där fjällnära skogar, nyckelbiotoper och impediment (mark som inte producerar så mycket virke) bevaras.

Ett ekologiskt jordbruk behöver öppna landskap som betyder bevarandet av sammanhängande nyckelbiotoper: Att man inte odlar ända ut till åkerkanten, att gifter förbjuds, att miljövänligare drivmedel används och att grödor och animalier hanteras närmare konsumenten.

Börshandel med mat måste förbjudas och genmanipulering skall hamna under försiktighetsprincipen genom att det skall bevisas att grödan inte hybridiserar (korsning av arter) eller på annat sätt riskerar att skada djur och natur.

Som socialister försvarar vi biodiversiteten i Sverige och globalt. Vi står helt bakom det arbete, med stora personliga uppoffringar, som djur- och naturälskare gör varje dag för att rädda en hotad art eller bevara en skyddsvärd biotop. Jag hoppas att alla fortsätter att göra det för att vi inte ska mista arter nu.

Men även om man kan vinna enskilda strider kommer det att krävas en planering av samhället för att rädda och bevara naturen parallellt med ett hållbart jord- och skogsbruk för att vi, växter och djur skall kunna överleva tillsammans.

I Sverige har vi sett lyckade insatser som till exempel för att rädda havsörnen, en toppredator (högst upp i näringskedjan), som var så gott som utrotad på grund av gifter som DDT. Havsörnen börjar nu att bli vanlig i skärgården. Men andra gifter som ftalater (används i plasttillverkning) med farliga kemiska ämnen har nu börjat att påverka havsörnens ägg och andelen rötägg (ägg utan levande innehåll) ökar.

Strandskyddet är på väg att luckras upp med följande biotopförluster för de djur som söker föda där.

Om vi ställer krav på att inte skövla primärskog (ursprunglig skog) och införa palmoljeplantager i andra länder måste vi själva gå före med egna exempel. Mindre än 3 procent av den svenska primärskogen finns kvar.

Vi behöver allemansrätten, men den blir allt mer ifrågasatt av mark­ägarna. Allt oftare säljer politiker ut trandtomter till de rika, vilket begränsar allmänhetens tillgång till stränderna.

Vi behöver naturen för rekreation av olika former och faunan behöver den för sin egen skull. Att alla kan vistas i naturen är en viktig del för att sprida förståelse för vikten av att bevara den och att fler kan övervaka vad som äger rum i naturen. Många brott mot skyddad natur begås varje år.

För många arter är det mycket bråttom. För mänskligheten är det bråttom om vi inte ska äta ensidig kost av grödor som är vindpollinerade och stå inför undernäring och massvält.

Bara en socialistisk världsordning kan planera för att långsiktigt bevara den fauna vi har idag och till och med återskapa mycket av den skövling som har gjorts i känsliga miljöer. 

Giftspridningen måste upphöra totalt och över hela världen. DDT, som är förbjudet i EU, sprutas nu ut i Afrika i kampen mot malaria. Detta på grund av att alternativen, som myggnät, är dyrare.

Våra fåglar kommer också att påverkas och dö av DDT då de övervintrar i dessa delar av Afrika. Dör fåglarna ökar insekterna och man kommer att spruta än mer.

Enorma mängder insektsmedel besprutas på vår föda. Dessutom görs det av arbetare utan skyddsutrustning som dör eller blir allvarligt sjuka av att arbeta med dessa kemikalier. 80 procent av alla vattendrag i USA är förorenade av pesticider. Afrika och Asien använder alltmer insekts- och gödningsmedel. Australien har enorma problem med torka, en annan effekt av klimatförändringarna. Vi ser hur Kina och oljestaterna lägger beslag på alltmer jordbruksmark i exempelvis Afrika, för att säkra den egna framtida matförsörjningen när den hotas av klimatförändringarna.

Vi kan stå inför en betydande minskad matproduktion på grund av hoten mot djurlivet. Det kan gå snabbt och i första hand drabba de allra svagaste. 

Det finns en enorm överproduktion av livsmedel idag. Mat finns till alla, men de fattiga har inte råd. Men i morgon riskerar detta att vändas till en reell brist.

Världen behöver socialism för att klara utmaningen och fördelningen av livsmedel. ■

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!