Enligt FN:s Meteorologiska världsorganisation är 2016 det varmaste året som någonsin har uppmätts. Temperaturen har stigit med 1,2 grader jämfört med förindustriella nivåer.
Det kan inte vara förvånande för de som har följt klimatutvecklingen de senaste åren. Trenden har hela tiden varit ökade globala medeltemperaturer, mer frekventa och extrema väderfenomen och naturkatastrofer samt fler ekosystem i obalans. Exempelvis är korallerna i Stora barriärrevet i stort sett urblekta och döda.
Om inte trenden bryts kommer den globala medeltemperaturen fortsätta att öka med än mer förödande konsekvenser. Redan har tiotals miljoner tvingats på flykt på grund av klimatkatastrofer, främst översvämningar och torkor.
Just nu oroas olika etablissemangspolitiker över att USA:s kommande president Trump kommer att skjuta klimatavtal och -uppgörelser i sank.
Det finns fog för att vara orolig då Trump tidigare har förnekat att den globala uppvärmningen är ett resultat av mänsklig (läs storföretagens) påverkan. Men hyckleriet från dessa politiker är anmärkningsvärt.
Avtalet som slöts på klimattoppmötet COP21 i Paris för knappt ett år sedan var inget avtal som på något sätt skulle innebära en kursförändring. Vid tidpunkten kallade många erkända klimatforskare och debattörer avtalet för verkningslöst och klimatforskaren James Hansen sa till och med att ”Det är verkligen ett bedrägeri, ett fuskverk utan handling, bara löften”.
Avtalet hyllades av toppolitiker på plats och representanter för kapitalets intressen eftersom det inte på något vis hotade storföretags eller olje- och energibolags vinster. Dessa bolag kan fortsatt förorena och förpesta planeten utan direkta eller verkningsfulla konsekvenser.
Hade avtalet inneburit en grönare omställning av deras produktion skulle det kosta bolagen mer och resultera i markanta fluktueringar på aktiemarknaden, vilket skulle ha påverkat vinsterna.
Sveriges fasad som ett klimatvänlig land är lätt att slå hål på med nutida exempel: Försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland till tjeckiska riskkapitalister, bygget av Förbifart Stockholm, eftersatt spårvägsunderhåll och -upprustning, att Bromma flygplats fortsatt finns kvar och en groteskt låg mineralavgift för gruvbolagens exploatering (0,2 procent av värdet på det brutna materialet, varav 0,15 procent går till markägare och 0,05 procent till staten).
Globalt röjs fortfarande regnskog undan för att komma åt den bördiga jorden, nya kolkraftverk öppnas, klimatprotester besvaras med skarpa skott och urpsrungsbefolkning trängs undan för att ge plats åt oljeledningar. Ingen kan idag säga att världens ledare gör något för att stoppa klimatförändringarna.
Det enda som kan stoppa att den globala uppvärmingen och klimatförändringarna når katastrofala nivåer samt storföretagens nedsmutsning och fortsatta exploatering av naturen är en socialistisk grön omställning av produktion och distribution av energi, varor och tjänster.
Klimatkampen och världens klimatrörelser måste anta ett socialistiskt program och förena sig med andra gräsrotsrörelser och -kampanjer som finns mot det kapitalistiska system som ligger bakom klimatförödelsen. ■