Latinamerika i det nya kalla krigets skugga

Kinas inflytande i Latinamerika och särskilt Brasilien ökar, men inte utan nya problem. Ett är säkert: det kalla kriget mellan Kina och USA intensifieras (Foto: Isac Nóbrega/PR).

av Marcus Kollbrunner // Artikel i Offensiv

USA har sedan länge betraktat Latinamerika som sin bakgård, såväl ekonomiskt som militärt. Men de senaste två årtiondena har Kinas inflytande ökat snabbt. 

Sedan den globala krisen 2008-2009 har Kina seglat upp som Sydamerikas största handelspartner. Xi Jinping satte också upp ett ambitiöst mål om att öka handeln med regionen. Under 2019 ökade de kinesiska företagens investeringar i Latinamerika med 16,5 procent, främst i olika infrastrukturprojekt som hamnar, vägar, dammar och järnvägar.
Även om nio av de femton länder som ännu inte erkänner Kina finns i Latinamerika, har tre länder i kontinenten (Dominikanska Republiken, El Salvador och Panama) under de senaste fyra åren erkänt Beijingregeringen istället för Taiwan som det ”riktiga” Kina.
Det är nu 19 latinamerikanska länder som har skrivit på Kinas gigantiska handels- och infrastruktursatsning ”Ett bälte, en väg”. Det har redan lett till viktiga investeringar som en stor ny hamn i Peru, värt tre miljarder dollar, som byggs av Cosco Shipping.

Trumpadministrationen tog inte många initiativ för att öka handel och investeringar, även om han gjorde sitt bästa för att försöka blockera Kinas framfart. 
Trumps attityd gentemot sina grannar i syd präglades mer av att se dem som potentiella flyktingar och knarkhandlare.
USA:s president Joe Biden försöker nu återta initiativet. Daleep Singh, en av Bidenregeringens topp­rådgivare i frågor om internationell ekonomi och säkerhet, har i dagarna inlett en resa till länder som Colombia, Ecuador och Panama (tre länder där högern styr) för att diskutera potentiella investeringar för amerikanska intressen, rapporterar Bloomberg News.

Panama är ett exempel där USA riskerar att tappa mark. Kina står nu för den största delen av trafiken genom Panamakanalen, som USA kontrollerade ensamt fram till 1977 och delvis fram till 1999. 
Kinesiska Landbridge Group började 2017 bygget av en ny hamn för en miljard dollar på mark som tidigare var en amerikansk militärbas. En vecka efter att bygget påbörjades bröt Panamas regering med Taiwan och erkände Kina ”som en nation”, vilket USA reagerade emot.
Panamas högerregering, som tillträdde 2019, har stoppat åtminstone fem av sexton infrastrukturprojekt där kinesiska företag är inblandade. Men det är inte en enkel sak för USA att återta förlorad mark, vilket visas av det brasilianska exemplet.

Det nya kalla kriget mellan USA och Kina kommer att ha Latinamerika som en viktig, men instabil front.

Kinas handel med Brasilien har ökat från två miljarder dollar år 2000 till 100 miljarder dollar 2020. Det har förstärkt tendensen till den avindustrialisering som pågått sedan 1990-talet. Brasiliens industri har tappat mark och minskat sin andel av BNP från toppnoteringen på 27 procent under 1980-talet till cirka 10 procent i nuläget. 
Istället har de olika regeringarna satsat på export av mineraler och jordbruksprodukter, samtidigt som importen av industriprodukter från Kina har ökat dramatiskt.
Under krisen 2008-09 gick Kina om USA som största handelspartner. Cirka 30 procent av Brasiliens export går till Kina. Jordbruksexportens andel är ännu större, 38 procent.

Som president gjorde Bolsonaro många försök att närma sig Trumps USA, men det gav inte några konkreta resultat. Medan USA fick handelsfördelar höjde Trump tullar på aluminium och stål från Brasilien.
Det har medfört att Brasilien blivit ännu mer beroende av handeln med Kina. Under 2015 var Brasiliens export av jordbruksprodukter till Kina 20 procent större än till EU. År 2020 hade skillnaden ökat till 135 procent!
Samtidigt har import av medicinutrustning och vaccin från Kina varit helt avgörande under pandemin, vilket Bolsonaro medgav under toppmötet för BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) förra månaden. Så trots de höga tongångarna och utfallen mot Kina har Bolsonaros regering inte gett efter för påtryckningar från USA och uteslutit kinesiska Huawei från den kommande anbudsgivningen för 5G-nätet.

USA är ännu störst vad gäller investeringar i Brasilien, men Kinas investeringar har ökat snabbt. Sjuttio procent av investeringarna har skett på energisektorn, där de kinesiska eljättarna är de viktigaste utländska investeringarna i elproduktion och distribution.
Men även de kinesiska investeringarna har många gånger inte konkretiserat och ”Ett bälte, en väg” har tappat fart, i och med ökade problem för den kinesiska ekonomin. 
Det nya kalla kriget mellan USA och Kina kommer att ha Latinamerika som en viktig, men instabil front.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!