IMF (Internationella valutafonden), EU-kommissionen och de nordiska regeringarna ska gå in med krislån för att rädda den lettiska ekonomin från kollaps. Den lettiska staten har redan tvingats förstatliga den näst största banken, Parex banka. Samtidigt förbereder Lettlands regering ett gigantiskt nedskärningspaket för den offentliga sektorn, i samråd med bl a den svenska regeringen.Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot hela Baltikum.
Den hårdaste smällen har dock Lettland tagit. Under tredje kvartalet i år sjönk Lettlands BNP med 4,6 procent. Runt om i huvudstaden Riga står halvfärdiga skrytbyggen av nya bankpalats, kontorskomplex och shoppinggallerior.
Utländska intressen, främst i form av svenska banker som SEB, Swedbank och Nordea, är livrädda för en total kollaps i Lettland. De tre bankerna har uppemot 480 miljarder kronor i utlåning till de tre baltiska staterna.
Sedan november har bland andra IMF, EU och den svenska regeringen fört diskussioner om krislån till Lettland. Troligen kommer man att behöva lån på mellan 30-50 miljarder kronor.
Samtidigt som det har förts resonemang om krislånen har utländska intressen varit med och utformat den hårda nedskärningsbudget som Lettlands regering antog i förra veckan. Redan tidigare i år hade regeringen lagt en budget för år 2009 som innebar bland annat frysta löner för alla offentliganställda.
Nu har man vridit åt tumskruvarna ytterligare.
Den nya budgeten innebär att lönefonden minskas med 15 procent. Nedskärningen ska tas ut både genom lönesänkningar och personalneddragningar. Detta gäller inom alla nivåer, även ministrar och Saeima(riksdags)ledamöter får mindre pengar. Utöver detta ska man höja mom- sen från 18 till 21 procent och sänka inkomstskatten.
Nedskärningspaketet och krislånen syftar till stor del till att förhindra att Lettland tvingas devalvera (skriva ner) sin valuta. Lettlands Fria Fackföreningsfederation (LBAS), som tidigare i höst organiserade protester utanför Saeima (riksdagshuset) och hotade med att tvinga regeringen på fall, sitter i förhandlingar med regeringen, arbetsgivarorganisationerna och IMF. Inga protester har genomförts sedan oktober, till stor del på grund av chockeffekten av den skarpa nedgången. Men missnöjet med den nya budgeten är stort och nya protester kan komma att blossa upp i vår.
Den mest kampvilliga fackföreningen, polisfacket LAPA, hotar redan nu med massuppsägningar nästa år. Uppsägningar är en vansklig kampmetod, men det pekar ändå i riktning mot fortsatt kamp.
Även lettiska bönder hotar med protester, då den nya budgeten innebär att deras subventioner minskar med 45 procent.
Davis Kaza
