| BOK | Stridens skönhet och sorg |
| Författare | Peter Englund |
| Förlag | Atlantis (2008) |
Första världskriget var det första totala kriget mot mänskligheten. Miljoner dödades i ett skyttegravskrig som förvandlade Europa till ett helvete på jorden.
Första världskriget 1914-18 förändrade världen. Krigets barbari gav upphov till oktoberrevolutionen i Ryssland år 1917. Men som följd av att den socialistiska revolutionen förblev isolerad till Ryssland kom första världskrigets slut att bli början till en ny världsbrand – det andra världskriget 1939-45.
I Peter Englunds bok får vi följa 19 olika människors öden. Utifrån deras skildringar, baserade på brev, dagböcker och memoarer, levandegörs historien. De olika individernas röster förenas till sist i en förtvivlan över stridens sorg och förödelse.
Vid krigsutbrottet hade politikerna och generalerna lovat att kriget ”skulle vara över till jul”, men snart stod det klart att kriget skulle bli långvarigt. De hurrarop som hördes när soldaterna först gick ut i fält avklinga-de emellertid snabbt.
Både på krigsfronten och på hemmaplan växte ilskan mot krigets slaktande och mot de lögner som de imperialistiska ländernas regeringar spred för att motivera kriget.
När första världskriget bröt ut på hösten 1914 kollapsade den åtminstone till namnet socialistiska Andra internationalen.
Andra internationalens ledare som lovat att bekämpa kriget till varje pris och som hotat med generalstrejk för att rädda freden valde istället att sluta upp bakom sina krigförande regeringar. Bara socialisterna i Ryssland och Serbien höll fast vid socialismen och internationalismen. De var de enda som sa nej till krigskrediter.
De stod upp mot den stämning som var ”aggressiv, övermodig, chauvinistisk och triumfatorisk”, när kriget bröt ut.
Under ledning av de ryska bolsjevikerna inleddes arbetet på att bygga en ny socialistisk arbetarinternational.
Redan i slutet av 1915 skriver en tysk matros i sin dagbok att: ”Besättningens stridsmoral har sjunkit så lågt att vi skulle bli förtjusta om vi fick en torped i buken. Det är något vi alla önskar skulle drabba våra föraktliga officerare.”
När kriget bröt ut var samme mat-ros ”rusig av glädje över krigsutbrottet”.
Totalt dödades 16 miljoner männi-skor under första världskriget. Spanska sjukan som bröt ut under kriget dödade ytterligare minst 20 miljoner mäniskor. En del uppgifter hävdar att denna fasansfulla epidemi dödade 100 miljoner.
Europa var första världskrigets huvudsakliga krigsskådeplats. Kriget utkämpades mellan å ena sidan Tyskland och dess allierade Österrike-Ungern, Osmanska riket och Bulgarien och å den andra den så kallade Ententen med bland annat Storbritannien, Frankrike, Italien och Ryssland (fram till oktoberrevolutionen). USA kom i krigets slutskede att gå med på Ententens sida.
Första världskriget var ett imperialistiskt krig – för makt, marknader och nya områden att försvara. Många kapitalister passade på att göra enorma profiter på det skyttegravskrig som skulle pågå under flera år. Tillbaka i Paris noterar en av bokens huvudpersoner att stadsbilden fått ett nytt inslag: nämligen de nyrika. Eller som de ibland kallas: NR. Det handlar om svartabörshajar, krigsprofitörer och andra som gjort stora pengar på kontrakt till militären, eller på varubristen eller på något liknande. NR är ett stående inslag på alla restauranger, där de ofta äter det allra dyraste och dricker det allra finaste.”
Detta samtidigt som nöden breder ut sig och antalet döda bara växer. En bit mark erövras för att sedan förloras igen till priset av ett obeskrivligt lidande och till enorma resurser. Men makteliten brydde sig inte om offren, varken fiendens eller sina egna.
År 1917 blev ett räkenskapens år. I nästan samtliga krigförande länder kan man höra ropen på fred. Soldaterna börjar göra uppror och i Ryssland störtas tsaren. Men den nya rege- ringen som tar över efter tsaren fortsätter kriget, vilket ger bolsjevikerna ökat stöd bland de ryska arbetarna och soldaterna. I Ryssland stod en ny revolution för dörren – den socialistiska oktoberrevolutionen.
I slutet av april 1917 skakas den franska armén av massmyterier, soldaterna strejkar och vägrar lyda order. Denna rörelse, som inte är samordnad, enligt Englund, pågår i månader och först i mitten av juli är den franska armén ”stridsduglig igen”.
År 1917 är ”revolternas år”, skriver Englund. Han skriver dock förvånansvärt lite om oktoberrevolutio- nens betydelse. I hans ögon är arbetarnas revolution i Ryssland bara ”en statskupp”. Englund är ingen vän av arbetarkamp och socialism.
Oktoberrevolutionen betydde att en början till slutet på kriget nu äntligen kunde skönjas.
De ryska arbetarnas exempel och att bolsjevikerna gjorde allvar av revolutionsparollerna om fred och alla folks rätt till nationellt självbestämmande gav eko runt om i världen.
I mitten av januari 1918 inleddes en våg av strejker i Wien, i protest mot brödbrist och fortsatt krig. ”Läget blev snart så hotfullt att den österrikiska kungafamiljen under väpnad eskort flydde sin huvudstad. Strejkvågen spred sig sedan snabbt, bland annat till Budapest och till marinbasen i Cattaro, där matroserna arresterade sina officerare och hissade röda fanor.”
Därefter spred sig strejkerna till Berlin för att sedan övergå i en strejkvåg i hela Tyskland. ”Den tändande gnistan blev nyheten att fredsförhandlingarna med Ryssland i Brest-Litovsk brutit samman. De strejkande kräver fred, en fred där ingen skall behöva lida annektioner eller krigsskadestånd, en fred byggd på folkens självbestämmanderätt.”
I november 1918 inleds den tyska revolutionen med Kielmatrosernas uppror och strax därefter avbryts alla krigshandlingar. Men det som sedan följde var ingen fred ”utan annektioner eller krigsskadestånd, en fred byggd på folkens självbestämmanderätt.”
Efter att den revolutionära vågen 1917-23 ebbat ut, började på nytt nedräkningen mot krig.
Per Olsson
